En blandning av träd renar stadsluften bäst
Barrträd är generellt bättre på att rena luften från luftföroreningar än lövträd. Men lövträd kan vara bättre på att fånga upp partikelbundna föroreningar. En ny studie ledd av Göteborgs universitet visar att vilket träd som är bäst på att rena luften beror på vilken förorening det handlar om.
Träd och annan grönska i städer bidrar med många nyttor som är viktiga för invånarnas välbefinnande. Bland annat filtrerar trädens blad och barr bort luftföroreningar och minskar på så sätt befolkningens exponering för skadliga ämnen i luften. Men vilka träd renar luften mest effektivt? Forskare från Göteborgs universitet har samlat in blad och barr från elva olika träd som växer på samma plats i Botaniska trädgårdens arboretum (trädsamling) i Göteborg och analyserat vilka ämnen som de har fångat upp.
– Trädsamlingen ger en unik möjlighet att testa många olika trädarter med liknande miljöförhållanden och exponering för luftföroreningar, säger Jenny Klingberg, forskare vid Göteborgs botaniska trädgård.
Hälsovådliga föroreningar
Totalt analyserades 32 olika föroreningar, varav en del är bundna till partiklar i olika storlek. Andra är i gasform. Det finns ett bevisat samband mellan exponering för luftföroreningar och en ökad risk för sjukdomar i hjärt- och kärlsystemet och problem med luftvägarna. Fokus i projektet har varit PAH:er (polycykliska aromatiska kolväten). I städer är trafiken den största källan till utsläppen av dessa kolväten som släpps ut vid ofullständig förbränning i motorerna.
– Våra analyser visar att olika trädarter har olika förmågor att ta upp luftföroreningar. Barrträd tar oftast upp mer gasformiga PAH:er än lövträd. En annan fördel med barrträd att de även fungerar som luftrenare på vintern, då luftföroreningshalterna vanligen är som högst, säger Jenny Klingberg.
Barr renade luften i flera år
Forskarna såg också att barren fortsatte att ta upp luftföroreningar under flera år, vilket löv av naturliga skäl inte gör. Men lövträden hade andra fördelar. De var effektivare på att rena luften från partiklar, vilket tros bero på att bladen har en större yta som partiklarna kan fastna på.
– Det skilde mer mellan de olika arterna än vad vi hade trott. Allra bäst i testet var lärkträdet, som är ett barrträd som tappar sina barr varje höst. Lärken tog upp allra mest partikelbundna föroreningar, men var också bra på att fånga in gasformiga PAH:er, säger Jenny Klingberg.
Barren och bladen bryter dock inte ner föroreningarna i någon större utsträckning, även om solljus kan starta en sådan process. Det finns alltså en risk att myllan under träden blir förgiftad av föroreningarna när bladen och barren multnar. Ekosystemet i marken riskerar därmed också att påverkas, även om detta inte har undersökts i studien som publicerats i tidskriften Ecological Indicators.
– Föroreningarna verkar inte påverka trädens fotosyntes, klorofyllinnehållet är lika stort i de mest förorenade delarna av Göteborg jämfört med träd som växer i miljöer med mindre föroreningar. Men det kan nog se annorlunda ut i städer med ännu sämre luft, säger Håkan Pleijel, professor i tillämpad miljövetenskap vid Göteborgs universitet, som lett projektet.
Noggrann stadsplanering behövs
Men det inte bara att sätta i gång och fylla städernas gator med träd för att skapa en bättre luftmiljö för de boende. En rad faktorer avgör nyttan. En allé med träd i ett trångt gaturum kan minska omblandningen av luften vilket gör att halterna av föroreningar vid en trafikerad gata snarare kan öka lokalt på grund av trädridån. I trånga vindskyddade gatumiljöer kan mer lågvuxen vegetation som häckplanteringar därför vara att föredra. Det behövs en noggrann stadsplanering där olika trädarter blandas i planteringarna för att optimera luftreningen och väga den mot andra funktioner och nyttor av träden, menar forskarna.
– Den här studien bidrar till att öka kunskapen om trädens förmåga att rena luften och vilka trädarter som är bäst på att ta upp luftföroreningar, säger Håkan Pleijel. Sådan kunskap är viktig för stadsplanering när hållbara städer ska utformas. Även om träd och grönska kan bidra till bättre luftkvalitet i städer så är minskade utsläpp trots allt den viktigaste åtgärden.
Vetenskaplig artikel: Differences in accumulation of polycyclic aromatic compounds (PACs) among eleven broadleaved and conifer tree species
Kontakt: Håkan Pleijel, professor i tillämpad miljövetenskap på Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet, telefon: 0733-10 07 00, e-post: hakan.pleijel@bioenv.gu.se
Jenny Klingberg, forskare i tillämpad miljövetenskap vid Göteborgs botaniska trädgård, telefon: 0703-52 97 72, e-post: jenny.klingberg@vgregion.se
Olof Lönnehed
Pressansvarig kommunikatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 69 70
e-post: olof.lonnehed@science.gu.se
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 800 studenter och 6 700 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se. Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.
Taggar:
