En bok om Sigge Stark – Sveriges mest produktiva, utskällda och lästa författare
Hon älskades av läsarna och sålde enorma upplagor. Men kritikerna hatade Sigge Stark och beskrev hennes böcker som skadliga. Detta fenomen intresserade litteraturprofessor Yvonne Leffler, som nu har skrivit en bok om författaren.
Sigge Stark (1896–1964) hette egentligen Signe Björnberg, och med sina 115 romaner och nästan 600 noveller var hon Sveriges mest produktiva författare. Dessutom var hon folkkär: hennes förmåga att kombinera äventyr och kärlek ledde till att böckerna sålde i stora upplagor.
– Hon hade ett sätt att berätta som slog an hos publiken, samtidigt som hon knöt an till ämnen som låg i tiden, säger Yvonne Leffler.
Hon är professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet och ligger bakom den nya boken Sigge Stark – Sveriges mest produktiva, utskällda och lästa författare. Boken tar upp ett flertal aspekter av författaren: framgångsreceptet, hennes privatliv och speciella arbetsmetoder, berättartekniken och inte minst den starka kritiken mot henne.
– Sigge Stark blev väldigt ansatt av kritikerna. Hon fick en stor spridning och ett stort inflytande, vilket alltid anses farligt. Dessutom tyckte man att hon skrev för mycket om kärlek och erotik.
Kritiken riktade sig också mot miljön i romanerna. Mitt i Sveriges mest omdanande urbaniseringsfas tecknade Sigge Stark en romantisk bild av det gamla goda livet på landet, ett traditionsbundet liv på bondgården med familjen, djuren och skörden. Storstaden och stadsbor beskrevs som ett hot.
– Jordbruksverket tyckte att hon målade upp en gammaldags och falsk bild, att hon gick emot alla moderniseringssträvanden och alla mål som politikerna hade med det nya Sverige.
Egentligen ville Signe Björnberg skriva en annan typ av böcker. Hennes tidiga romaner och berättelser är betydligt mer komplexa än de senare, och i intervjuer klagar hon på att förlagen bara vill att hon ska skriva om kärlek.
– Hon skrev för att försörja sig, så det fanns ett kommersiellt tryck på henne. Hon och maken ägnade sig åt trav och åt häst- och hunduppfödning, en kostsam sysselsättning, så hon var tvungen att dra in pengar.
Ändå tycker Yvonne Leffler att det finns starka skäl att inkludera Signe Björnberg i litteraturhistorieskrivningen som ett litterärt och historiskt fenomen.
– Hennes romaner och noveller är intressanta som tidsdokument som gestaltar sin tids frågor, föreställningar och samhällsströmningar, säger hon.
Recensionsdag den 20 april.
Yvonne Leffler är professor i litteraturvetenskap vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet. Hennes forskning har huvudsakligen varit inriktad mot svenska 1800-talsromaner och populärfiktion.
För mer information, kontakta Yvonne Leffler, 031-786 52 94 / 0707-16 78 23, yvonne.leffler@lit.gu.se.
För recensionsexemplar, kontakta redaktör Nils Olsson, 031-786 45 22, nils.olsson@lit.gu.se.
Boken finns också elektroniskt på https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/38611
Elin Widfeldt
Kommunikatör
Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion
Tel 031-786 53 17 Mobil 0766-18 53 17
E-post: elin.widfeldt@gu.se
Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.
Taggar: