En femtedel av Sveriges växthusgasutsläpp uppmärksammas inte

Mark som tidigare varit torvmark och som dikats för att användas för skogs- eller jordbruksproduktion står för tjugo procent av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Ändå uppmärkas inte problemet, enligt forskare vid Göteborgs universitet.

Trots att mark som tidigare varit torvmark, och som dikats för att användas för skogs- eller jordbruksproduktion, utgör bara några procent av Sveriges yta avger dessa marker mycket stora mängder växthusgaser, både koldioxid och lustgas.

-  Växthusgasutsläppen från tidigare torvmark motsvarar ungefär en femtedel av Sveriges rapporterade utsläpp av växthusgaser. Det är ungefär lika mycket som Sveriges samlade industrisektor släpper ut från användning av energi, säger Åsa Kasimir Klemedtsson, forskare vid institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet.

Döljer utsläppen från dikade våtmarker

I den nationella rapporteringen till Klimatkonventionen och Kyotoprotokollet redovisas utsläpp av växthusgaser från energianvändning och liknande mänskliga aktiviteter tydligt, men dikade våtmarkers växthusgaser trollas bort i rapporteringen genom att bakas ihop med skogens upptag av koldioxid till en nettosiffra.

-  Genom att skogens kolförråd ökar osynliggörs den dikade markens emissioner. Och det kan förklara varför åtgärder som minskar dessa emissioner inte har diskuterats tillräckligt mycket offentligt, säger Åsa Kasimir Klemedtsson.

Ändrade regler har aktualiserat behovet att synliggöra utsläppen

Under 2013 inleds den andra åtagandeperioden inom Kyoto-protokollet med ändrade regler för hur växthusgaser från dränerade våtmarker kan rapporteras, varför det har funnits behov av att lyfta frågan. Under hösten kommer FN:s klimatpanel, IPCC, att publicera den femte utvärderingsrapporten men också en ny handledning för hur växthusgaser till följd av dränering av våtmarker ska beräknas.

Nu arrangeras en workshop för att sätta strålkastarljus på problemet.

-  Vi vill med denna workshop lyfta frågan om de dränerade våtmarkernas växthusgasemissioner. Vi vill beskriva hur stora de är, hur de rapporteras och vilka åtgärder som har stor potential att minska utsläppen. Vi vill också ge en bild av vad ansvariga myndigheter och näringsliv gör för att begränsa utsläppen och ta upp frågan om vad som mer behöver göras, säger Åsa Kasimir Klemedtsson.

Workshopen arrangeras av Göteborgs Atmosfärsvetenskapliga Centrum (GAC), som är ett centrum för atmosfärsrelaterad forskning i Göteborgsregionen, och BECC (Biodiversitet och Ekosystemtjänster i ett föränderligt klimat), ett samarbete mellan Lunds och Göteborgs universitet.

Tid och plats: Kl 11-16 tisdagen den 29e oktober, Chalmersska huset (Vid hamnbassängen i centrala Göteborg).

Anmäl dig här: http://www.webropolsurveys.com/S/514AAC1C3567A3A1.par

Det fullständiga programmet bifogas i detta utskick.

Kontakt:                      

Åsa Kasimir Klemedtsson, Forskare, Inst för geovetenskaper

Tel: +46 (0)31 786 19 60, E-post: asa.kasimir@gvc.gu.se

Foto:

Bild 1 och 2: fotograf Åsa Kasimir Klemedtsson

Porträttbild: Leif Klemedtsson

Carina Eliasson
Pressinformatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 98 73
e-post: carina.eliasson@science.gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar: