En varm sommar gav fler dödsfall i malaria året efter
Klimatets effekter på människors hälsa blir allt viktigare att studera när klimatförändringarna accelererar. En ny avhandling från Göteborgs universitet visar med hjälp av kyrkböcker och historiska väderdata i Norden att risken att dö i malaria ökade om föregående sommar varit varm.
De växande effekterna av klimatförändringar på människors hälsa utgör ett akut globalt hot under detta århundrade. Ökningen av vissa typer av extrema väderhändelser påverkar inte bara individer, utan sätter också press på ekosystem som är nära kopplade till vår hälsa.
– I ett allt varmare klimat riskerar insektsburna sjukdomar att komma tillbaka till områden där de tidigare varit utrotade. Fram till i början av 1900-talet förekom malaria i de nordiska länderna och vi kan dra lärdomar från de historiska utbrotten av malaria för att förbättra motståndskraften i framtiden, säger Tzu-Tung Chen, doktorand vid Göteborgs universitet som tittat på sambandet mellan väderförhållanden och dödsfall i malaria i Norden i förindustriell tid.
Klimatet påverkar dödligheten
Fynden avslöjar en tydlig påverkan av klimatet på både malariaspridningen och dödligheten i Danmark, Sverige och Finland. Malariautbrott kunde kopplas ihop med varma somrar föregående år, medan en högre dödlighet av alla orsaker följde om våren blev kall. Nederbörden spelade mindre roll i sammanhanget.
– Den högre dödligheten efter en kall vår kan bero på att människorna fick en sämre motståndskraft på grund av matbrist när skördar slog fel. Den varma sommaren föregående år gjorde att fler myggor med malariasmitta hann kläckas, som sedan övervintrade inomhus innan de började sticka människorna nästa år, säger Tzu-Tung Chen.
Kyrkböcker källan
Sambandet mellan dödsfall i malaria och väderförhållanden fick Tzu-Tung Chen fram genom att använda data om dödsorsak från kyrkböcker som hölls i varje socken tillsammans med väderdata för den studerade perioden 1749–1859. Sambandet var tydligt, även om en del andra faktorer som till exempel trångboddhet sannolikt också bidrog till variationerna i dessa komplexa samband.
– Men åtminstone 20 procent av variationen i dödsfall i malaria kan förklaras av klimatet. Det var ganska vanligt att dö i malaria under den här tiden, man bedömer att cirka 1–2 procent av alla dödsfall orsakades av det myggspridna viruset, som ofta benämndes ”frossa” i kyrkböckerna, säger Tzu-Tung Chen.
Flera perspektiv
Effekterna av ett varmare klimat i Norden på insektsburna sjukdomar har flera perspektiv. Dels blir det en större yta i Norden som smittan kan etablera sig i, dels blir säsongen då insekterna kan sprida smittan längre och slutligen kan flera sjukdomar etablera sig.
– Vi ser redan att denguefeber, zikavirus och West Nile-virus tar sig längre norrut i Europa när tigermyggorna som bär dessa sjukdomar etablerar sig.
Länk till avhandlingen: Climate-associated human health effects Lessons from historical malaria and mortality records in the pre-industrial Nordic countries
Kontakt: Tzu-Tung Chen, doktorand på Institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet, telefon: 076-214 62 52, e-post: tzu.tung.chen@gu.se
Olof Lönnehed
Pressansvarig kommunikatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 69 70
e-post: olof.lonnehed@science.gu.se
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 800 studenter och 6 700 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se. Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.
Taggar:
