Experter inför internationella kvinnodagen

Den 8 mars firas internationella kvinnodagen i Sverige och i många andra länder. Då uppmärksammas ojämställdhet och kvinnors situation i världen. Inför årets kvinnodag har Göteborgs universitet sammanställt en ny expertlista med forskning som anknyter till jämställdhet och har genusperspektiv.

Expertlistan är tänkt att ge uppslag till reportage och nyhetsartiklar som kan passa just denna dag. Hör gärna av er om det är någon vinkel eller ingång ni saknar, så försöker pressinformatörerna vid universitetet att hitta en lämplig forskare. Kontaktuppgifter till pressekreterarna finner ni längst ned i mejlet.

Fler expertlistor från Göteborgs universitet, bland annat en lista med drygt 100 forskande kvinnor, finner ni på www.gu.se/media/journalist-hitta-experten.

A
ARABISKA
Pernilla Myrne disputerade vid Göteborgs universitet i september 2008 med avhandlingen Narrative, gender and authority in Abbasid literature on women.
Pernilla Myrne, universitetslektor i arabiska, institutionen för språk och litteraturer, telefon: 031–786 1783, e-post: pernilla.myrne@sprak.gu.se

ARKEOLOGI
Genusforskning, arkeologihistoria, minne, kroppsliga variationer. Med ett genusperspektiv diskuteras hur bilden av forntiden förändrats utifrån samtidens frågor och behov. Artefakter och andra arkeologiska lämningar kan till exempel visa hur vikingatidens människor använde stora runstenar och små amuletter i minnesarbeten eller gyllene figuriner för att tematisera variationer kring kroppsliga förmågor.
Elisabeth Arwill-Nordbladh, docent i arkeologi, institutionen för historiska studier, telefon: 031–786 4612, 0733–301 204, e-post: elisabeth.nordbladh@archaeology.gu.se

E
ENGELSKA
Chloé Avril arbetar bland annat med genus- och kvinnorelaterade studier i amerikansk litteratur.
Chloé Avril, universitetslektor i engelska, institutionen för språk och litteraturer, telefon: 031–786 1780, e-post: chloe.avril@sprak.gu.se

F
FRANSKA
Britt-Marie Karlsson forskar på fransk 1500-talslitteratur, med särskilt fokus på kvinnors skrivande.
Britt-Marie Karlsson, universitetslektor i franska, institutionen för språk och litteraturer, telefon: 031–786 1819, e-post: britt-marie.karlsson@sprak.gu.se

FREDS- OCH UTVECKLINGSFORSKNING
Mona Lilja är docent i freds- och utvecklingsforskning. Hennes forskning utgår ofta ifrån det mer subtila motståndet mot makt som människor utövar individuellt i sin vardag. Hennes utgångspunkt är kvinnorörelser på gräsrotsnivå i Kambodja.
Mona Lilja, docent, institutionen för globala studier, telefon: 031–786 5819, e-post: mona.lilja@globalstudies.gu.se

FÖRETAGSEKONOMI
Ulla Eriksson-Zetterquist är professor i företagsekonomi. Hennes forskning rör organisering, genus och teknik.
Ulla Eriksson-Zetterquist, Gothenburg Research Institute vid Handelshögskolan, telefon: 031–786 5407, 0706–51 34 38, e-post: ulla.eriksson-zetterquist@gri.gu.se

G
GENUSVETENSKAP
Ingrid Holmquists forskningsområde är genusvetenskapliga kulturstudier främst med inriktning på litteratur. Det mest aktuella forskningsintresset är vänskap. Holmquist redigerade 2011 antologin Könsöverskridande vänskap. Om vänskapsrelationer mellan intellektuella kvinnor och män där hon studerar vänskapen mellan författaren Fredrika Bremer och hennes vän och mentor, prästen Per Johan Böklin. Vänskap mellan kvinnor har Holmquist behandlat i artikeln Den problematiska vänskapen: om kvinnors vänskap i En god grannes dagbok av Doris Lessing.
Ingrid Holmquist, professor emerita i genusvetenskap, institutionen för kulturvetenskaper, telefon: 031–786 4191, e-post: ingrid.holmquist@wmst.gu.se

GENUSVETENSKAP
Ett återkommande tema i Lena Martinssons forskning är jämställdhetsnormer och mångfaldssatsningar och vilka förståelser av olikhet de skapar, vad som betraktas som normalt och vem som utesluts eller får plats i olika sammanhang. Hon har gjort studier av heterosexuella par och rikspolitikers arbete med jämställdhet, liksom forskat om mångfaldsorganisering och föreställningar om ekonomi i näringslivet. Lena Martinsson har också granskat ledarskapsretorik och praktik i näringsliv, utbildning och forskning. För närvarande fördjupar hon sig i kvinnorörelser på den pakistanska landsbygden och transnationella rörelser för förändring av genusprinciper.
Lena Martinsson, professor i genusvetenskap, institutionen för kulturvetenskaper, telefon: 031–786 5910, e-post: lena.martinsson@wmst.gu.se

H
HISTORIA
Birgitta Jordanssons forskningsintresse rör genus och jämställdhetsfrågor kopplat till högre utbildning och forskningsvillkor. Arbetar 2012–2013 med ett SIDA-projekt för att utveckla och koordinera forsknings- och metodsamarbeten mellan svenska och indiska forskare inom området genus, jämställdhet, arbete, ledarskap och hälsa.
Birgitta Jordansson, universitetslektor, institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, telefon 031–786 4098, e-post: birgitta.jordansson@av.gu.se

HISTORIA
Hanna Markusson Winkvist forskar i huvudsak på ämnen som kretsar kring samtidshistoria med fokus på kön, sexualitet och familj. Erhöll nyligen medel från Riksbankens Jubileumsfond för projektet Expansion och könsindex vid svenska universitet och högskolor 1950 och framåt.
Hanna Markusson Winkvist, universitetslektor i historia, institutionen för historiska studier, telefon: 031–786 5962, e-post: hanna.winkvist@history.gu.se

HISTORIA
Kombinerat med ett generellt intresse för nutidshistoria är Jakob Winther Forsbäck speciellt inriktad på kvinno- och genushistorieskrivning. Intentionen är att han i sitt kommande avhandlingsprojekt ska studera just denna sorts historievetenskap utifrån en historiografisk och historiepolitisk ansats.
Jakob Winther Forsbäck, doktorand, institutionen för historiska studier, telefon: 031–786 5254, e-post: jakob.winther.forsback@gu.se

I
IDÉ- OCH LÄRDOMSHISTORIA
Cecilia Rosengren forskar om tidigmoderna kvinnliga filosofer, idéhistoria, genus. Kunskapen om att den västerländska idéhistorien rymmer många kvinnliga tänkare har funnits länge. Trots detta saknas kvinnors bidrag i de flesta översikter och standardverk. Med utgångspunkt i 1600-talet studerar Cecilia Rosengren kvinnors intellektuella arbete och legitimeringsstrategier under tidigmodern tid, samt varför dessa kvinnor har marginaliserats i historieskrivningen.
Cecilia Rosengren, lektor i idé- och lärdomshistoria, institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, telefon: 031–786 4296, e-post: cecilia.rosengren@lir.gu.se

IDROTTSVETENSKAP
Karin Grahns forskning behandlar idrotten ur ett genusperspektiv, framförallt kring hur genus skapas, återskapas och/eller utmanas inom föreningsidrotten. Barn, ungdomar och dess tränare står i fokus.
Karin Grahn, universitetslektor i idrottsvetenskap, institutionen för kost- och idrottsvetenskap, telefon: 031–786 2072, 073–511 31 81, e-post: karin.grahn@ped.gu.se

ITALIENSKA
Ulla Åkerströms forskningsinriktning är kvinnliga italienska författare vid föregående sekelskifte.
Ulla Åkerström, universitetslektor i italienska, institutionen för språk och litteraturer, telefon: 031–786 1812, e-post: ulla.akerstrom@sprak.gu.se

J
JURIDIK
Eva-Maria Svensson är föreståndare för Centrum för genusforskning vid Göteborgs universitet. Hennes forskning rör rättsvetenskaplig teori och metod, genusforskning inom rättsvetenskapen och jämställdhetsrätt och jämställdhetpolitik.
Eva-Maria Svensson, professor i juridik, juridiska institutionen, telefon: 031–786 1298, e-post: eva-maria.svensson@law.gu.se

K
KONSUMTION
Magdalena Petersson McIntyre forskar om genus, konsumtion och design. Under 2013 dokumenterar och utvärderar hon arbetsprocessen med att ta fram konceptbåten All aboard, en fritidsbåt som är anpassad till kvinnors önskemål. Syftet är att få fram vilka möjligheter och problem som finns med att använda jämställdhet som medel för att nå nya marknader. I sin tidigare forskning har hon bland annat studerat förpackningar, Volvos uppmärksammade konceptbil YCC och estetiskt arbete i detaljhandeln ur genusperspektiv.
Magdalena Petersson McIntyre, docent i etnologi, Centrum för konsumtionsvetenskap, telefon: 031–786 5668, e-post: magdalena.petersson-mcintyre@cfk.gu.se

L
LATIN
Gunhild Vidén forskar på förhållningssätt till kön, identitet och kropp i den romerska antiken.
Gunhild Vidén, professor i latin, institutionen för språk och litteraturer, telefon: 031–786 4690, e-post: gunhild.viden@sprak.gu.se

LITTERATURVETENSKAP
Åsa Arping forskar kring svensk 1800-talsprosa och litteraturkritik ur genus- och klassperspektiv. Hur kom det sig att det var kvinnor som introducerade den moderna romanen i Sverige på 1830-talet, trots att offentlighet och marknad var männens områden? Hur gick det till när författar- och skribentnamnet blev ”varumärken” i svensk kulturoffentlighet kring 1800-talets mitt, och vilka vann och vilka förlorade på att anonym publicering inte längre var gångbar?
Åsa Arping, lektor och docent i litteraturvetenskap, institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, telefon: 031–786 4390, e-post: asa.arping@lir.gu.se

LITTERATURVETENSKAP
Offentlighetens mottagande av olika författarskap är ofta välkänd, men vi vet mindre om vanliga läsare i historisk tid. Jenny Bergenmar forskar om historiska perspektiv på läsning, bland annat i projektet Läsarnas Lagerlöf, där de drygt 40 000 breven från allmänheten till Selma Lagerlöf undersöks, samt i en studie av hur kvinnliga 1800-talsförfattares spreds och lästes internationellt. 
Jenny Bergenmar, universitetslektor, institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, telefon: 031–786 5223, e-post: jenny.bergenmar@lir.gu.se

LITTERATURVETENSKAP
Familjen är ett område i omförhandling. Det är också ett område där föreställningar om kön, klass och sexualitet skapas och omskapas. Inom ramen för det tvärvetenskapliga projektet Det goda livet undersöker Kristina Hermansson samtida ideal om familjen och människan i dagens Sverige. Materialet är brett och omfattar både fakta och fiktion, från rådgivningslitteratur och internetforum till politiska dokument.
Kristina Hermansson, fil dr i litteraturvetenskap, institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, telefon: 031–786 4349, e-post: kristina.hermansson@lir.gu.se

LITTERATURVETENSKAP
Hur berättar vi om oss själva och varandra? Det är den gemensamma nämnaren för Lisbeth Larssons forskning. Hon har forskat om populärlitteratur, självbiografier och biografier, skrivit om många kvinnliga författare och varit en av redaktörerna för Nordisk kvinnolitteraturhistoria, http://nordicwomensliterature.net/sv. För närvarande arbetar hon på en bok om den engelska författarinnan Virginia Woolf, där hon undersöker hur Woolf använder Londons karta för att beskriva människans vägar och villkor i sina romaner.
Lisbeth Larsson, professor i litteraturvetenskap med inriktning mot genusvetenskap, institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, telefon: 031– 975 599, e-post: lisbeth.larsson@lir.gu.se

LITTERATURVETENSKAP
Romantikberättelser har ofta lågt anseende bland litteratur- och filmkritiker. Ändå attraherar denna typ av romantiska berättelser många kvinnor. Yvonne Leffler undersöker hur dagens populära chick lit-berättelser fungerar som moderna bildningsromaner och självhjälpsböcker. Här möter den kvinnliga publiken en hjältinna i kris som mot alla odds inte bara övervinner sina problem utan också undervisar publiken om hur det kan gå till att som kvinna få ett både lyckligare och mer framgångsrikt liv.
Yvonne Leffler, professor i litteraturvetenskap, institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, telefon 031–786 5294, e-post: yvonne.leffler@lir.gu.se

LITTERATURVETENSKAP
I forskningsprojektet Kön och vetenskap undersöker Anna Nordenstam hur och varför den svenska kvinnolitteraturforskningen började och etablerades i Sverige från slutet av 1960-talet och framåt.  Projektet är historiografiskt och lyfter särskilt fram platsers och ekonomiska resursers betydelse. Nordenstam har också forskat om kvinnliga pionjärkvinnor inom litteraturvetenskap, kvinnotidskrifter som Tidskrift för hemmet samt barn- och ungdomslitteratur.
Anna Nordenstam, docent och universitetslektor i litteraturvetenskap, institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, telefon: 031–786 4187, e-post: anna.nordenstam@lir.gu.se

M
MEDIER OCH JOURNALISTIK
Maria Edströms fokus har under många år varit genus, medier och mänskliga rättigheter. Hon var med och startade det mediekritiska nätverket ”Allt är Möjligt”, som fortfarande är aktivt. Ett av hennes forskningsområden idag är genus och jämställdhet på redaktioner och i mediers innehåll samt yttrandefrihet.
Maria Edström, universitetslektor vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, under 2013 verksam vid Nordicom, telefon: 031–786 6640, e-post: maria.edstrom@nordicom.gu.se

P
PEDAGOGIK
Petra Angervalls forskning behandlar området Genus och karriärvägar inom akademin. Hennes resultat visar bland annat hur olika grupper av forskare rör sig vertikalt och/eller horisontellt i akademin och att dessa vägar formas redan före eller under forskarutbildningen. På så vis skapar skilda villkor för olika grupper forskare vad gäller deras positioneringsmöjligheter i karriären.
Petra Angervall, universitetslektor i pedagogik, institutionen för pedagogik och specialpedagogik, telefon: 031–786 2472, 0762–616 059, e-post: petra.angervall@ped.gu.se

PEDAGOGIK
Caroline Berggren fick 8,3 Mkr från Vetenskapsrådet i den senaste medelstilldelningen för forskningsprojektet Högskoleutbildades mobilitet: köns- och klassperspektiv på val av högskola och val av etableringsort efter studier. Projektet undersöker i vilken mån högskolestuderandes geografiska förflyttning leder till reproduktion eller förändring av befintliga köns- och klasstrukturer. Caroline Berggrens övergripande forskningsintresse är uppdelning och hierarkisering efter kön och klass. Hittills har hon i övervägande arbetat med större statistiska studier.
Caroline Berggren, universitetslektor i pedagogik, institutionen för pedagogik och specialpedagogik, telefon: 031–786 2061, e-post: caroline.berggren@ped.gu.se

PEDAGOGIK
Cecilia Björck forskar om ungdomar och populärkultur. Hon disputerade 2011 med avhandlingen Claiming space: Discourses on gender, popular music, and social change som undersöker talet om att “ta plats” när det gäller unga kvinnors inträde på musikområden som traditionellt dominerats av män.
Cecilia Björck, universitetslektor, institutionen för pedagogik, kommunikation och lärarande, telefon: 031–786 2181, 0736–150 217, e-post: cecilia.bjorck@gu.se

PEDAGOGIK
Genus och normalitetsskapanden inom förskolan. Anette Hellman disputerade 2010 med avhandlingen Kan Batman vara rosa? Förhandlingar om pojkighet och normalitet på en förskola. I avhandlingen undersöker hon hur kön skapas i förskolans vardag. Studien visar även att stereotypa uppfattningar om kön tillåts styra verksamhetsplaneringen i förskolan.
Anette Hellman, universitetslektor i pedagogik, institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, telefon: 031–786 2173, e-post: anette.hellman@ped.gu.se

R
RELIGIONSHISTORIA
Vad händer med buddhistiska traditioner när buddhister kommer till Sverige? Religionshistoriker Katarina Plank forskar kring thailändska kvinnors religiositet i Sverige, samt om buddhistisk meditation och mindfulness. 
Katarina Plank, FD, institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, telefon: 031–786 4563, e-post: katarina.plank@lir.gu.se

RYSKA
Svetlana Polsky forskar på nutida rysk litteratur av kvinnliga författare som T. Tolstaja och L. Ulitskaja.
Svetlana Polsky, universitetslektor i ryska, institutionen för språk och litteraturer, telefon: 031–786 4851, e-post: sveta.polsky@sprak.gu.se

S
SOCIALMEDICIN
Unga kvinnor rapporterar allt mer stressrelaterade besvär. Nu ska en studie vid Sahlgrenska akademin kartlägga om det även påverkar alkoholbruket hos yngre kvinnor i Göteborg. I januari startar en ny omgångav den mycket uppmärksammade WAG-studien (Women and Alcohol in Gothenburg). Drygt 1 200 kvinnor mellan 20 och 45 år kommer då att intervjuas om sin psykiska hälsa, arbetssituation, alkoholkonsumtion, stress, prestationskrav och familjesituation.
Gunnel Hensing, professor i socialmedicin, institutionen för medicin, telefon: 031–786 6862, e-post: gunnel.hensing@socmed.gu.se

SOCIOLOGI
Cathrin Wasshedes forskningsområde är motstånd, kön, sexualitet och sociala rörelser. Efter avhandlingen Passionerad politik: om motstånd mot heteronormativ könsmakt har hon genomfört en undersökning om queeraktivisters självrepresentation på internet där hatretorik står i fokus.
Cathrin Wasshede, institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, telefon: 031–786 5830, e-post: cathrin.wasshede@socav.gu.se

STATSVETENSKAP
Lena Wängnerud forskar om representativ demokrati, där hennes huvudfokus är frågor om kvinnorepresentation och jämställdhet. Hon arbetar för närvarande i två större forskningsprogram vid Göteborgs universitet. Dels The Multidisciplinary Opinion and Democracy Research Group, dels The Quality of Government Institute. Hon föreläser också om genus, makt och politik.
Lena Wängnerud, professor i statsvetenskap, statsvetenskapliga institutionen, telefon: 031–786 1868, e-post: lena.wangnerud@pol.gu.se

SPANSKA
Andrea Castro förbereder tillsammans med Anna Forné ett forskningsprojekt om samtida latinamerikansk litteratur och film med fokus på gestaltningen av två typer av gränsöverskridande identiteter, både vad gäller sexuell identitet i berättelser om genus och transvestism och transkulturell identitet i berättelser om migration och exil.
Andrea Castro, universitetslektor i spanska, institutionen för språk och litteraturer, telefon: 031–786 1799, e-post: andrea.castro@sprak.gu.se
Anna Forné, universitetslektor i spanska, institutionen för språk och litteraturer, telefon: 031–786 1160, e-post: anna.forne@sprak.gu.se

100 kvinnor som forskar
Eftersom män domininerar som experter i medierna vill universitetet visa att det också finns många experter som är kvinnor. Förra året skickade vi ut en expertlista med 100 forskande kvinnor. Denna lista är nu uppdaterad och återfinns här.

Öppet seminarium ­- Göteborg och världen: Jämställdhet, jämlikhet, makt och motstånd
Det 8 mars anordnar Göteborgs universitet ett öppet seminarium med genusrelaterad forskning. Seminariedagen är öppen för alla intresserade och hålls i universitets huvudbyggnad i Vasaparken i Göteborg mellan klockan 9:15 och 15:30. Ett femtontal forskare från Göteborgs universitet deltar.

Göteborg och världen: Jämställdhet, jämlikhet, makt och motstånd
09:15–10:00     Om kropp och intellekt: betydelsen av genus i utbildningen
10:15–11:30     Kampen om kvinnokroppen
13:00–14:00     Vita kränkta män
14:15–15:30     Vad kan kvinnorörelser på gräsrotsnivå göra för att lösa världsproblemen?

Klicka här för att läsa mer om seminariedagen.
Klicka här för att se ett webbtevereportage inför seminariedagen.

Henrik Axlid
Pressekreterare
Göteborgs universitet
telefon: 031-7862021, 0734-042021
e-post: henrik.axlid@gu.se

Ulrika Lundin
Pressekreterare
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 6705, 070-775 8851
e-post: ulrika.lundin@gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar: