Expertlista inför alla hjärtans dag
Förälskelse, kärlekens historia och kommersialiserad kärlek. Inför alla hjärtans dag den 14 februari har Göteborgs universitet satt samman en lista med experter som kan ämnen som alla anknyter till kärlek i någon bemärkelse.
Vi har också producerat en film om vad som utmärker romantiska komedier och vilka myter om kärlek de skapar. Tanken är att expertlistan och filmen kan ge uppslag till reportage och nyhetsartiklar som kan passa just denna dag.
Observera att vi inte kan garantera att alla forskare går att nå hela tiden. Om du inte får svar på telefon, mejla istället. På vissa forskare finns det bilder i Göteborgs universitets bilddatabas, dessa är fria att använda i publicistiska sammanhang. Vänligen ange fotografens namn.
Listan ligger även på webben (där hittar du även flera andra expertlistor)
Seder och bruk kring alla hjärtans dag
Hjärtformade chokladaskar, röda rosor och kanske ett frieri. Hur kommer det sig att alla hjärtans dag firas? Hur länge har dagens uppmärksammats i Sverige? Är det ett kommersiellt jippo? Seder och bruk kring alla hjärtans dag och andra högtider kan Eva Knuts svara på. Och om bröllop stundar kan hon allt om det.
Eva Knuts, filosofie doktor i etnologi, telefon: 031–786 4305, e-post: eva.knuts@gu.se
Kär i hela kroppen
Snabbare hjärtslag, högre adrenalinnivåer eller ett saligt rus av dopamin och endorfiner. Henrik Sjövall kan ge svar på vad som egentligen händer i våra kroppar när vi blir förälskade.
Henrik Sjövall, professor i fysiologi, telefon: 070–744 46 91, e-post: henrik.sjovall@medfak.gu.se
Förälskelse
Det går att leva ett bra liv utan en partner, men inte utan vänner. Ändå strävar många av oss att hitta en partner och förälskelse upplevs som en härlig känsla. Som förälskad visar vi de bästa sidorna av oss själva och ser bara det goda hos den andra. Förälskelsen kan också liknas vid hur det är att vara ett litet barn och vara väl omhändertagen av föräldrafigurer. För de allra flesta går förälskelsen sedan över i något annat. En del fortsätter relationen med mer realistiska föreställningar om såväl sig själv som om den andra. Andra bryter upp utifrån ett behov av att få mera av den kravlösa närheten som kännetecknar förälskelsen.
Inga Tidefors, docent i psykologi, telefon: 070−264 38 44, e-post: inga.tidefors@psy.gu.se
Kärlek på äldre dar
Dagens pensionärer är friskare, piggare, har lyckligare relationer och ett mer aktivt sexliv än 70-åringar hade för 30 år sedan. Det visar den senaste H70-undersökningen från Göteborgs universitet. Ingmar Skoog kan svara på frågor om kärlek och sexualitet bland äldre.
Ingmar Skoog, professor i psykiatri och föreståndare för Agecap, centrum för åldrande och hälsa, telefon: 031–343 8640, 070−943 36 81, e-post: Ingmar.skoog@neuro.gu.se
Kärlekens historia
Kärleken har alltid varit viktig för människor. Men kärlek är också ett begrepp som är laddat med förväntningar och föreställningar. Menade människor förr samma sak som vi när de talade om kärlek? Om inte, hur påverkade det människors val och vardag?
Brita Planck, filosofie doktor i historia, telefon: 070−493 32 76, e-post: brita@planck.se
Kärlek och musik
Sånger om kärlek har förmodligen funnits lika länge som människan ägt förmågan att dikta och sjunga. Musiken har inte sällan lyfts fram som den konstart som bäst kan gestalta kärleken. Varför har musiken blivit ett så viktigt uttryck för kärlekens känslor och stämningar? Och hur har kärlek gestaltats i musik under historiens gång?
Dan Olsson, lärare i musikhistoria vid Högskolan för scen och musik, telefon: 070−536 87 05, e-post: dan.olsson@hsm.gu.se
Romantiska komedier
Varför är den romantiska komedin fortfarande en av de mest populära genrerna på bio? Vilka egenskaper är det som utmärker en romantisk komedi och vilka myter om romantik och kärlek skapar den romantiska komedin? Anna Backman Rogers kan ge svaret på dessa frågor och även rekommendera några alternativa filmer till romcom-genren.
Anna Backman Rogers, universitetslektor i filmvetenskap, telefon: 031−786 5331, e-post: anna.backman.rogers@gu.se
Kärlek i litteraturen
Åsa Arping kan svara på frågor om den litterära genren chick lit och om 1800-talsromanens kärleksideal – exempelvis Jane Austen. Åsa Arpings forskningsområden rymmer bland annat litteratur i relation till genus och klass, samt 1800-talsprosa, främst svensk och brittisk.
Åsa Arping, professor i litteraturvetenskap, telefon: 031−786 43 90, 076−618 43 90, e-post: asa.arping@lir.gu.se
Yvonne Leffler kan berätta om den litterära genren chick lit och om kärleksideal i 1800-talsromaner, dessutom om kärlek och erotik i skräck. Hennes forskning har huvudsakligen bedrivits inom i två områden: svenska 1800-talsromaner och populärfiktion.
Yvonne Leffler, professor i litteraturvetenskap, telefon: 031−786 5294, e-post: yvonne.leffler@lir.gu.se
Eva Borgström har forskat om kärlek mellan kvinnor i svensk litteratur, men också om kärlek mellan män. Hon arbetar just nu med ett projekt om kärlek och familjebildning mellan kvinnor i rösträttsrörelsen. Kan också svara på frågor om kärleksidealet i 1800-talets litteratur.
Eva Borgström, docent i litteraturvetenskap, telefon: 031−786 5277, e-post: eva.borgstrom@lir.gu.se
Föreställningar om romantik i populärkultur
I nutida västerländsk populärkultur framställs inte sällan heterosexuell tvåsamhet som den viktigaste formen av kärlek och den enda formen av romantik. Samtidigt finns många populärkulturella exempel på att denna norm ifrågasätts. Hur representeras de normativa föreställningarna och vilka andra bilder av kärlek, sexualitet, och romantikens roll i människors liv målas upp i medier som popmusik, populärlitteratur, och spoken word- och estradpoesi?
Rut Elliot Blomqvist, doktorand i engelsk litteratur/miljöhumaniora, telefon: 073−069 62 68, e-post: rut.blomqvist@sprak.gu.se
Kommersialiserad och depressiv kärlek
Emma Engdahl har forskat om människans behov av kärlek och vad som händer om hon inte får detta behov tillfredsställt. Hon har även utforskat den nära kopplingen mellan kärlek och depression och hur vi i dagens västerländska samhällen uppmuntras till att iscensätta det hon kallar depressiv kärlek. Den depressiva kärleken hittar hon skildringar av i konsten, vetenskapen och det vardagliga samtalet människor emellan. Emma Engdahl har tolkat bilder av kärleken i såväl i konstens som i reklamens värld. Hon är aktuell med boken Depressiv kärlek: en social patologi.
Emma Engdahl, docent i sociologi, telefon: 076−831 88 88, e-post: emma.engdahl@gu.se
Filosofiska samtal om otrohet, svartsjuka – och kanske kärlek?
Otrohet fyller en motsägelsefull plats i vår kultur. Otrohet är samtidigt ganska tabubelagt och inte riktigt något vi pratar om och är av allt att döma ganska vanligt. Otrohet omtalas ofta i mycket starkt känsloladdade och moraliserande termer. Just därför är det också spännande att prova andra sätt att förstå och prata om otrohet.
Petra Andersson, forskare i praktisk filosofi, telefon: 073−205 30 69, e-post: petra.andersson@filosofi.gu.se
”Att älska sitt jobb”
Är kärlek alltid mellan människor eller kan passion användas för att förklara andra fenomen i samhället. I sin nya bok Att älska sitt jobb: passion, entusiasm och nyliberal subjektivitet undersöker Magdalena Petersson McIntyre de ökade krav på att älska sitt jobb som många känner.
Magdalena Petersson McIntyre, docent i etnologi, telefon: 031–786 5668, e-post: magdalena.petersson-mcintyre@cfk.gu.se
Thomas Melin
Pressekreterare
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 2021, 0708-376334
e-post: thomas.melin@gu.se
Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (Göteborgs universitet). Följ oss på Instagram.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.
Taggar: