Få högskoleutbildade satsar på egenföretagande

Sedan mitten av 1990-talet har EU aktivt uppmuntrat egenföretagande i sina policyer. Inte minst högskoleutbildade och kvinnor förväntas enligt dessa policyer vara grupper med hög potential att starta eget. Men enligt en studie vid Göteborgs universitet är den utvecklingen osannolik. Skälet är att EU har hämtat sina idéer från USA, vars samhällsstruktur skiljer sig för mycket från bland annat Sveriges.

EU jobbar för att fler ska starta företag eftersom det ses som ett sätt att hålla uppe den ekonomiska tillväxten i Europa. Anledningen till att EU anser att just högskoleutbildade skulle satsa på egna företag är att de förväntas vara innovativa. När det gäller kvinnorna beror det helt enkelt på att de är i rejäl minoritet bland företagare inom de flesta av EU-länderna och därför bedöms vara en outnyttjad resurs.
Studien undersöker därför om främjandet av positiva attityder mot entreprenörskap i EU:s policyer har gjort så att fler verkligen startar eget i Sverige.

Knappt fem procent startar företag
Till grund för analysen ligger data från GOLD, Gothenburg Educational Longitudinal Database. Forskarna har analyserat data rörande högskoleutbildade födda mellan 1974 och 1976 för åren 2006 och 2012. De har tittat på utbildningsinriktning, kön, inkomst och föräldrars eventuella företagande. För 2006 analyserades data för 72 000 individer, för 2012 gällde det 85 000 individer.

– Statistiken ger vid handen att det inte är speciellt troligt att högskoleutbildade i Sverige startar företag. Den statistiska undersökningen visar att 2012, då merparten av individerna hade varit yrkesaktiva i flera år, hade knappt fem procent startat företag där förtjänsten var deras huvudsakliga inkomstkälla, säger Caroline Berggren.

Teknik och jord- och skogsbruk
Antalsmässigt är det främst personer som har studerat teknik som startar företag, helt enkelt för att de är en stor grupp. Procentuellt sett är det främst personer utbildade inom jord- och skogsbruk samt konst som blir egenföretagare.
Skälet till att EU:s policyer inte har haft särskilt stor påverkan på egenföretagandet i Sverige är att idéerna är hämtade från forskning i USA där samhällsstrukturen skiljer sig från inte minst de skandinaviska ländernas.

– En anledning till att svenskar är mindre benägna än amerikaner att starta eget är att vi har en välfärdsstat. Det gör att svenskar som blir arbetslösa inte riskerar fattigdom på samma sätt som amerikaner gör, vilket också minskar incitamenten att starta eget, säger Caroline Berggren.

Strukturella hinder
Andra anledningar till att färre svenskar är egenföretagare är att vi har en offentlig sektor där utbildade inom hälso- och sjukvård, pedagogik och förvaltning får anställning och att vi har flera stora internationella företag där de utbildade inom teknik får anställning. Bristen på egenföretagande kan också bero på strukturella hinder snarare än ovillighet. Ett exempel på det är att det för en egenföretagare kan vara svårt att få bostadslån eftersom bankerna är restriktiva med att låna ut till personer som inte kan visa att de har en regelbunden inkomst.

Artikeln A societal perspective on self-employment – Sweden as an example, av Caroline Berggren och Anders Olofsson, är publicerad I den vetenskapliga tidskriften Studies in Higher Education.

Läs artikeln: https://doi.org/10.1080/03075079.2019.1688285

För mer information kontakta:

Caroline Berggren, docent i pedagogik, telefon: 031–786 2061, e-post: caroline.berggren@ped.gu.se

Torsten Arpi
Kommunikatör
Tel: +46 (0)768-58 11 87 
Email: torsten.arpi@gu.se

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 47 500 studenter och 6 400 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.  Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (uniofgothenburg). Följ oss på Instagram.

Taggar: