Få på arbetsmarknaden stöder flexicurity

Anställda kan under goda omständigheter gynnas av en uppluckring i arbetslivslagstiftningen, om A-kassan stärks och möjligheterna till kompetensutveckling är stora. Men generellt är stödet litet för den kombination av avreglering och starka stödsystem som”flexicurity”-modellen bygger på. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet där anställdas attityd till konceptet har undersökts. 

Tanken i begreppet flexicurity är att en mer flexibel arbetsmarknad, där arbetsgivare lättare kan sparka folk, kombineras med säkerhet för arbetstagarna via generös A-kassa och goda möjligheter till vidareutbildning. Många har tyckt till kring det här, men få har intresserat sig för vad anställda anser om idén. Detta har dock Patrik Vulkan tagit reda på i sin avhandling. Studien bygger på en enkätundersökning bland drygt 2000 anställda i Sverige och en liknande enkät till anställda i Norge och Finland.

– Generellt följer attityderna klasstillhörighet väldigt väl. Människor i låglönejobb och traditionell arbetarklass vill gärna ha en generös A-kassa och stora möjligheter till omskolning, men motsätter sig uppluckring av arbetslagstiftningen. Folk med högre utbildning och bättre betalda jobb är istället tilltalade av en mer flexibel arbetsmarknad som skulle underlätta för deras karriärsklättring, säger Patrik Vulkan.

Patrik Vulkan såg däremot inte några skillnader i attityder bland dem som är inne på arbetsmarknaden och dem som befinner sig i dess utkant.
– En kunde tänka att de i utkanten skulle stödja en avreglering för att själva få större chans att bättre etablera sig. Istället verkar de angelägna om att ha skydd för sin godare anställning – när de väl får en.
– De enda som stöder flexicurity-modellen fullt ut är den mindre grupp som står inför att bli av med jobbet, säger Patrik Vulkan.

Som helhet verkar anställda ha svårt att se själva den kombination av åtgärder flexicurity bygger på som en förbättring på arbetsmarknaden. Följden blir att väldigt få anställda stöder förslaget. Men frågan kan komma att bli aktuell inom en nära framtid, då det enligt Patrik Vulkan finns tecken på att flera fack- och arbetsgivareföreningar sitter i förhandlingar om ett nytt omställningsavtal.

När det gäller tillämpningar av flexicurity lyfts ofta Danmark fram som exempel.
– Från mitten av 1990-talet till mitten av 2000-talet hade de en i stort sett renodlad flexicurity-modell för sin arbetsmarknad. Danmark blev därmed modellandet alla tittade på, säger Patrik Vulkan.
– Det fungerade bra så länge ekonomin växte; arbetsgivarna kunde lätt båda anställa och avskeda folk men samtidigt fick den som blev arbetslös en generös ersättning från A-kassan och satsningarna på utbildning var stora.

Fast när krisen i världsekonomin slog till 2008 krackelerade modellen. Ökade utgifter gjorde att staten slutade prioritera pengar för utbildningar och perioden som A-kasseersättningarna betalas ut förkortades.
– Exemplet visar att staten måste orka ta ökade utgifter under lågkonjunkturer, och kanske aktivt bidra till att skapa jobb, om arbetstagare ska ha förtroende för modellen och acceptera flexiblare arbetsmarknadsregler.

Mer information
Avhandlingens titel: The Microfoundations of Flexicurity. Employees’ well-being and attitudes to labour market policy in a Swedish and Nordic welfare state setting

Kontakt: Patrik Vulkan, telefon. 031-786 4826, mejl: patrik.vulkan@gu.se

Mer om avhandlingen finns på: http://hdl.handle.net/2077/41381

Lars-Olof Karlsson
Kommunikatör
Tel: 031-786 4841, 0766-184841
E-post: lars-olof.karlsson@gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar: