Svenska

Få tecken på att det nya medielandskapet ökar polariseringen i samhället

Report this content

Växande politisk polarisering sägs ofta ha att göra med internet och den dramatiskt ökade tillgången till fler informationskällor – det som också kallas det nya medielandskapet. Men medieforskaren Peter M. Dahlgren finner inte några sådana tecken i Sverige. Tvärtom visar han i en ny avhandling att problemet är betydligt mindre än vad många befarar.

När han började sitt doktorandarbete gick Peter M. Dahlgren in med uppfattningen att vi blir allt mer isolerade i så kallade filterbubblor. Liksom med farhågan om ett mer polariserat samhälle där allt fler får extrema åsikter när vi i större utsträckning enbart söker oss till nyhetskällor och sociala medier där våra redan färdiga politiska åsikter bekräftas och förstärks.

– Men jag har fått omvärdera helt, för riktigt så ser det inte ut, konstaterar han ett antal år senare med den färdiga avhandlingen Media Echo Chambers framför sig på skrivbordet.

Begränsad kunskap om polarisering
Hans forskning är ett viktigt tillskott till den hittills begränsade vetenskapliga kunskapen om den svenska medieutvecklingens betydelse för en befarad politisk polarisering. Den visar framförallt att det nya medielandskapet har inneburit att vi får betydligt mer information från olika håll än tidigare och från fler källor. De som exempelvis tar del av nischade nyhetssajter på nätet tenderar också att ta del av de traditionella nyhetsmedierna.

­Men Peter M. Dahlgren har inte kunnat hitta speciellt många tecken på att valmöjligheterna i sig skulle öka polariseringen.

− Vad som är utmärkande är snarare att de som är politiskt intresserade och nyfikna tar del av nyheter både från den politiska vänster- och högerkanten – inte nödvändigtvis att de undviker information som går emot deras attityder och övertygelser. Det finns heller inte mycket som tyder på att deras politiska övertygelse påverkats av innehållet i medierna.

Andra mekanismer än enbart medierna
Han drar slutsatsen att polarisering i samhället beror på andra mekanismer än att individer i det nya medielandskapet har fått fler möjligheter att söka och välja sina källor till information.

– Det kan exempelvis bero på hur man tolkar innehållet, snarare än huruvida man tar del av informationen över huvud taget. Men för att ta reda på det krävs mer forskning.

Tre olika delar
Peter M. Dahlgrens forskning omfattar tre olika undersökningar:

  • En genomgång av resultaten från nationella SOM-undersökningarna, som startades av professor Lennart Weibull för 35 år sedan, från 1986 och framåt – den mest omfattande studien av användningen av public service-nyheter hos den politiska vänstern och högern i Sverige där totalt 103 589 deltagare ingår.
  • En panelstudie om hur svenskar väljer nyhetsmedier utifrån sin politiska uppfattning, omfattande 2 254 deltagare som svarat på enkäter tre gånger under två år.
  • Ett experiment om huruvida polarisering kan uppstå vid exponering för innehåll som strider emot individens egen uppfattning, omfattande 2 514 deltagare.

Peter M. Dahlgrens disputation ägde rum den 22 januari vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet.

Mer information

Cajsa Malmström
Kommunikatör, JMG vid Göteborgs universitet
Tel: 070–422 27 85
E-post: cajsa.malmstrom@jmg.gu.se 

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 47 500 studenter och 6 400 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.  Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (uniofgothenburg). Följ oss på Instagram.

Taggar:

avhandling Göteborgs universitet polarisering medielandskap filterbubblor informationskällor

Prenumerera