Fågelfamiljen astrilders släktträd nu rekonstruerat

Report this content

Nu har forskare vid Göteborgs och Uppsala universitet publicerat den hittills mest omfattande studien av släktträdet för fågelfamiljen astrilder (Estrildidae). Gruppen omfattar några av de mest populära burfåglarna.

Drygt 80 procent av världens cirka 145 arter av astrilder har analyserats med hjälp av DNA.

Den nya studien drar slutsatsen att den gemensamme förfadern till astrilderna levde för ungefär 11 miljoner år sedan.

–  Släktträdet i denna artikel kan därför användas som grund för många framtida studier av dessa fåglar, som utvecklats i olika miljöer i olika världsdelar, under en period i jordens historia där stora variationer i klimat lett till att skogar och savanner omväxlande ökat och minskat, säger forskaren Urban Olsson vid Göteborgs universitet, som är en av författarna bakom studien.

Omtyckta burfåglar
Astrilderna är små fröätande fåglar som förekommer naturligt i Afrika, södra Asien och Australien. Gruppen omfattar några av de mest omtyckta burfåglarna, exempelvis zebrafink, risfågel och olika arter av astrilder, amadiner, amaranter, fjärilsfinkar och munior.

–  Zebrafinken, som förekommer vilt i Australien och delar av Indonesien, är en av världens mest välstuderade fågelarter och har beskrivits som en ”supermodell”. Den var den andra fågelarten, efter tamhönan, vars hela arvsmassa kartlades 2010.

Den nya studien stöder tidigare förslag att australiska och indonesiska zebrafinkar bör betraktas som två olika arter.

Författarna föreslår att familjen astrilder delas in i sex underfamiljer: Amandavinae, Erythrurinae, Estrildinae, Lagonostictinae, Lonchurinae and Poephilinae, med vardera två till tio släkten. Ett antal arter föreslås också få nya släktnamn jämfört med de namn som traditionellt använts.

Kontakt:
Professor Urban Olsson, Institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet. Epost: Urban.olsson@bioenv.gu.se. Tel: +46 73 670 18 22
Professor Per Alström, Institutionen för ekologi och genetik, Uppsala universitet. Epost: per.alstrom@ebc.uu.se. Tel: +46 70 454 69 65

Artikeln: Olsson, U. & Alström, P. 2020. A comprehensive phylogeny and revised classification of the waxbills (Aves: Estrildidae). Molecular Phylogenetics and Evolution 146: 106757. (https://doi.org/10.1016/j.ympev.2020.106757) Fritt tillgänglig (Open Access).

Foto:
Rödkindad fjärilsfink Uraeginthus bengalus Kenya. © Per Alström
Svarthuvad munia Lonchura atricapilla atricapilla Myanmar. © Urban Olsson
Zebrafink Taeniopygia guttata Jim Bendon from Karratha, Australia / CC BY-SA (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/2.0). https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Taeniopygia_guttata_-Karratha,_Pilbara,_Western_Australia,_Australia_-male-8_(2).jpg

Fotona får användas fritt med angivande av fotografernas namn.

Carina Eliasson
Pressansvarig kommunikatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 98 73

e-post: carina.eliasson@science.gu.se

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 47 500 studenter och 6 400 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.  Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (uniofgothenburg). Följ oss på Instagram.

Taggar:

Prenumerera

Media

Media

Citat

Zebrafinken, som förekommer vilt i Australien och delar av Indonesien, är en av världens mest välstuderade fågelarter och har beskrivits som en ”supermodell”. Den var den andra fågelarten, efter tamhönan, vars hela arvsmassa kartlades 2010
forskaren Urban Olsson vid Göteborgs universitet, som är en av författarna bakom studien