Fältarbete ger nya möjligheter för humanistisk forskning

Vad kan man hitta om man promenerar omkring på landsbygden i Västergötland, hur kan stjärnskådning i Slottsskogen bli en del av ämnet idéhistoria och vad händer om man börjar gå i romanfiguren Mrs. Dalloways fotspår? Nya antologin Humanister i fält från Göteborgs universitet visar att fältarbete inte bara är utgrävningar på exotiska platser.

– Att bege sig ut i fält har i etnologisk tradition handlat om att bege sig annorstädes för att studera andra kulturer, ofta på exotisk mark: att studera ”det andra”. Träda in i det fältet, studera det genom observationer och intervjuer, försöka fånga olika typer av sociala och kulturella mönster, riter, normer och värderingar. En del av poängen med det här projektet är att kritiskt reflektera över och utveckla fältbegreppet, säger litteraturvetaren Christer Ekholm.

Han är redaktör för antologin Humanister i fält. Metoder och möjligheter tillsammans med litteraturvetaren Åsa Arping och idéhistorikern Katarina Leppänen. Boken är tänkt som inspiration och utgångspunkt: vad kan humanister göra inom fältbegreppet, och hur kan begreppet fält utveckla humanistisk forskning?

– I traditionell vetenskap är forskaren distanserad från objektet, men det här är ett område där forskaren i allt högre grad börjar delta själv. Man involverar forskarsubjektet i utforskandet, det är spännande, säger Åsa Arping.

Bland bidragen finns ett kapitel av författaren Erik Andersson, som skriver om sina fältresor på landsbygden i Västergötland. Han bestämmer sig för att besöka alla 51 socknar där och beskriva sina intryck. Det blir bilder på kyrkor, moln och kor, och en samling artiklar. Erik Andersson menar att man inte ska backa för det vardagliga: en utomstående kan lägga märke till sådant som en infödd aldrig har tänkt på – även i en socken i Västergötland.

I ett annat kapitel har litteratur- och genusvetaren Anna Bohlin rest i författaren Fredrika Bremers fotspår. Bremer var i Jerusalem år 1859 och skrev en reseskildring därifrån, och när Anna Bohlin nu färdas samma rutt beskriver hon möjligheter och problem både med arbetsmetoden och med sin egen resa.

– Något liknande gör litteraturvetaren Lisbeth Larsson, även om det är en fiktiv aspekt: hon följer Virginia Woolfs romanfigur Mrs. Dalloway i spåren i London. Lisbeth Larsson går in i det rent geografiskt: hur har karaktärerna gått, varför går de som de går, var kan de inte gå? Det handlar mycket om en könsaspekt, hur kvinnor kan röra sig i det offentliga rummet, säger Åsa Arping.

Genom att följa de adressangivelser som finns i romanen Mrs Dalloway visar Lisbeth Larsson hur romanfigurernas rörelsemönster är kopplade till klass och kön, och även hur politiskt Virginia Woolfs författarskap är. I promenaderna skrivs en skarp kritik av bland annat patriarkatet och kolonialismen in.

I antologin skriver också idéhistorikern Johan Kärnfelt om hur man kan komplettera föreläsningar med praktiska observationer på området astronomi. Han har under flera år uppmuntrat sina studenter att göra nattliga observationer i Slottsskogen.

– När man står där och tittar på stjärnhimlen går det att förstå hur människan tänkte om stjärnor och planeter förr i tiden, säger Katarina Leppänen. Det är omöjligt att bara läsa sig till. Genom att skicka ut studenterna på vetenskapshistorisk exkursion visar Johan Kärnfelt förutsättningarna för tidigare kunskapsproduktion.

Förutom idé- och lärdomshistoria och litteraturvetenskap har antologin bidrag från bland annat ämnena medie- och kommunikationsvetenskap, teaterstudier, och konst- och bildvetenskap. Texterna är skrivna av Erik Andersson, Åsa Arping, Anna Bohlin, Mats Börjesson, Yael Feiler, Johan Gardfors, Linn Hansén, Linn Holmberg, Johan Kärnfelt, Lisbeth Larsson, Christian Lenemark, Linus Ragnhage, Astrid von Rosen, Johan Sunegård och Orla Vigsø.

Boken kommer att användas som läromedel men vänder sig också till forskare och alla andra som är intresserade av humaniora.

Humanister i fält – Metoder och möjligheter ges ut av LIR.skrifter och går att beställa på samladeskrifter.se. Den finns även fritt nedladdningsbar via Göteborgs universitetsbibliotek.

Bild: Åsa Arping, Christer Ekholm och Katarina Leppänen.

Kontakt:

Åsa Arping, docent i litteraturvetenskap:
asa.arping@lir.gu.se, 031-786 4390, 0766-18 43 90

Christer Ekholm, doktor i litteraturvetenskap:
christer.ekholm@lir.gu.se, 031-786 4185

Katarina Leppänen, doktor i idé- och lärdomshistoria:
katarina.leppanen@lir.gu.se, 031-786 5872

Elin Widfeldt
Kommunikatör
Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion
Tel 031-786 53 17 Mobil 0766-18 53 17
E-post: elin.widfeldt@gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (Göteborgs universitet). Följ oss på Instagram.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar: