Fler arkeologiska bevis för tidigt religionsskifte i Västergötland

Sommarens utgrävning vid den 1000-åriga kyrkoruinen i Varnhem har gett forskarna ytterligare belägg för att det kristna gravskicket infördes mycket tidigt i Västergötland. Sammanlagt har arkeologer från Göteborgs universitet och Västergötlands museum påträffat nästan 70 gravar, varav många barngravar, närmast ruinen.

Sedan tio år tillbaka bedriver Västergötlands museum ett arkeologiskt forskningsprojekt kallat ”Varnhem innan munkarna kom”. En kyrkogrund med omgivande begravningsplats på höjden bakom klosterruinen har grävts ut och resultaten ger en helt ny bild av Västergötlands kristnande. Dateringarna av gravarna visar att kristendomen fick fäste i bygden mycket tidigare än man trott, något som bekräftas av årets undersökning.

‒ Vi hittade flera gravar från vikingatiden som tycks höra till den tidiga missionsfasen, det vill säga gravar med drag av det förkristna gravskicket men som är tydligt kristna. Föremålen pekar mot dateringar till 900-talet och tidigt 1000-tal, säger Maria Vretemark, projektledare vid Västergötlands museum.

Föremålen i form av bland annat pärlor, spännen och mynt ger också forskarna fler bevis för nära kontakter västerut, mot Danmark och England. Kontakterna avspeglas i ett likartat gravskick och samma typ av föremål i gravarna. Dessutom hittades flera engelska silvermynt varav ett var omgjort till ett dräktspänne. Det mest överraskande fyndet var en välbevarad stridsyxa från vikingatiden som hittades på kyrkogården. Sådana yxor ingick i vikingarnas vapenutrustning.

En annan viktig målsättning med årets utgrävning var att ta reda på kyrkogårdens utbredning, något som lyckades. Arkeologerna hittade också stora stolphål från en större byggnad öster om kyrkogården, troligen ett bostadshus från vikingatiden.

Vid utgrävningen deltog ett 50-tal arkeologistudenter från Göteborgs universitet som tränades i både arkeologisk dokumentation och i att berätta för besökare om vad de hittat.

‒ Att hålla undersökningarna öppna för allmänheten har hela tiden varit en prioriterad del av projektet. Det finns stora pedagogiska fördelar med att på plats förklara och diskutera arkeologi, och öppna undersökningar medför också att forskningsprocessen blir mer demokratisk genom att den är öppen och transparent, säger Tony Axelsson, ansvarig för fältkurserna vid Göteborgs universitet.

Fynden av metall är nu på konservering. Övrigt fyndmaterial och skelett finns på Västergötlands museum och ska katalogiseras och analyseras på olika sätt. Sedan kommer en del av fynden att ställas ut i museets medeltidsutställning där det finns en särskild avdelning som handlar om Varnhem.

‒ Vi ska också ställa iordning kyrkoruinen i Varnhem som ett spännande besöksmål så att berättelsen om Varnhems vikingatida historia ska kunna förmedlas till de som kommer till platsen. Tack vare studenternas insatser i sommar har vi ännu mer att berätta och fler fina fynd att visa upp, säger Maria Vretemark.

För mer information, kontakta:
Tony Axelsson, Göteborgs universitet, telefon: 070-585 44 94, e-post: tony.axelsson@gu.se
Maria Vretemark, Västergötlands museum, telefon: 070-223 26 12, e-post: maria.vretemark@vgmuseum.se

Thomas Melin
Kommunikatör
Tel: 031-786 1068, 0766-181 068
E-post: thomas.melin@hum.gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar: