Fler negativa till vindkraft nära hemmet
Vindkraft är en populär energikälla, men tappar för andra året i rad stöd hos befolkningen. För första gången någonsin är det nu dessutom fler som är negativa än positiva till vindkraftverk i närheten av sin fasta bostad. Det finns ett tydligt samband mellan att bo i vindkrafttät kommun och att inte vilja satsa mer på vindkraft.
Antalet vindkraftverk har ökat kraftigt i Sverige under de senaste åren. Enligt Energimyndigheten fanns hösten 2021 4 754 vindkraftverk och ökningen mellan år 2021 och 2022 är den högsta redovisade. Inom ramen för forskningsprojektet Den svenska miljö-, energi- och klimatopinionen studeras svenskarnas inställning till vindkraft varje år i den nationella SOM-undersökningen. Idag släpps nya analyser i ett kapitel från antologin Du sköra nya värld.
Stödet för vindkraften högt men avtagande
Vindkraft är en populär energikälla bland svenskarna. Enligt den senaste nationella SOM-undersökningen vill 58 procent av svenskarna satsa mer på vindkraft än idag, och 21 vill satsa ungefär lika mycket som idag. 13 procent vill satsa mindre eller helt avstå. Endast solenergi och vattenkraft rankas högre i undersökningen när det kommer till vilka energislag Sverige bör satsa på.
Men jämfört med nivåerna mellan åren 1999 och 2009, innan den svenska vindkraftsexpansionen tagit fart, har stödet för vindkraften avtagit något. De båda senaste mätningarna år 2020 och 2021 visar nu på signifikanta negativa effekter i opinionen. Balansmåttet, som utgörs av andelen som vill satsa på vindkraft minus andelen som inte vill det, har minskat från 78 till 66 på dessa två mätår. Inget annat energislag i undersökningen har i modern tid haft ett större tapp i opinionsstöd än vindkraften har just nu.
– Det handlar nog inte i första hand om att synen på vindkraft i sig blivit markant mer negativ, utan snarare att man anser att det har byggts tillräckligt redan, ett exempel på vad som inom opinionsforskningen brukar kallas för termostateffekten, säger Erik Jönsson, biträdande forskare vid Statsvetenskapliga institutionen och författare till kapitlet.
Fler negativa till vindkraftverk nära bostaden
För första gången sedan frågan började ställas är nu en övervikt av svenskarna negativt inställda till vindkraftsetableringar i närheten av där de bor. 2021 var 40 procent ganska eller mycket negativa till detta, jämfört med 33 procent som var positiva – en helomvändning sedan detta senast mättes år 2016, när 40 procent var positiva och 28 var negativa.
Dessutom visar resultaten att den negativa inställningen till att satsa mer på vindkraft ökar särskilt bland boende på landsbygden, där också de flesta vindkraftverk historiskt placerats. Det finns idag ett signifikant negativt samband mellan att bo i en redan vindkraftstät kommun och att vilja satsa mer på vindkraft som energikälla.
– Detta tydliga mönster, att man oavsett sin allmänna inställning till vindkraft inte vill ha vindkraftverk placerade nära sitt eget hem, kan vara en bidragande faktor till att svenska kommuner i så hög utsträckning utnyttjar sitt kommunala veto och stoppar planerad vindkraftsutbyggnad, säger Erik Jönsson.
Det finns även tydliga politiska skillnader i frågan om vindkraft. Bland de som står klart till vänster i politiken är det 80 procent som vill satsa mer på vindkraft. Motsvarande siffra för personer klart till höger är 42 procent.
– Idag har flera partier tagit tydlig ställning kring vindkraft, ofta i kontrast till kärnkraft, men det återstår att se vilken roll energifrågorna kommer att spela i den kommande valrörelsen.
Mer information
- Den nationella SOM-undersökningen har studerat befolkningens åsikter och vanor varje höst sedan 1986. Den senaste undersökningen genomfördes mellan september och december 2021.
- Undersökningen skickades ut till ett slumpmässigt urval om 24 500 personer mellan 16 och 85 år boende i Sverige. Nettosvarsfrekvensen var 48 procent. Fullständig dokumentation finns i rapporten Den nationella SOM-undersökningen 2021 – en metodöversikt.
- Kapitlet Vindkraftsopinionen i skuggan av ett vindkraftverk av Erik Jönsson är ett förhandspublicerat bokkapitel från den kommande forskarantologin Du sköra nya värld.
- Hela boken släpps den 22 juni och blir då fritt tillgänglig via SOM-institutets webb.
Kontakt:
Erik Jönsson, biträdande forskare i Den svenska miljö-, energi- och klimatopinionen vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Telefon: 031−786 47 89, e-post: erik.jonsson@gu.se
Daniel Jansson
Kommunikatör SOM-institutet
Tel: 031–786 55 29
E-post: daniel.jansson@som.gu.se
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 500 studenter och 6 500 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se. Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.
Taggar:
