Förändrat värdesystem i kölvattnet av skolreformer

Förstelärarreformen från 2013 kan ses som ett indirekt svar på debatten om svensk skolas sjunkande resultat. En studie vid Göteborgs universitet pekar nu på ett lärarmissnöje över att reformen lett till en mer hierarkisk lärarkår. Dessutom innebär reformen att de tidigare huvudlärarna, som fick sin position legitimerad av kollegorna, ersatts av förstelärare som främst ses som skolledningens förlängda arm.

I studien undersöker Peter Erlandson och Mikael R Karlsson hur lärare på en gymnasieskola i södra Sverige tar emot, tolkar och hanterar förstelärarreformen, en av de mest diskuterade skolreformerna under det senaste decenniet. Den nya karriärtjänsten tillkom som ett sätt att göra läraryrket mer attraktivt och innebär bland annat att statsbidrag betalas ut så att varje förstelärare får minst 5 000 kr mer i lön per månad. När reformen är fullt utbyggd beräknas runt 17 000 förstelärare finnas i det svenska skolsystemet.

Forskarna har deltagit, observerat och intervjuat lärare och rektorer i möten som berört införandet av reformer och annat förändringsarbete på skolan sedan 2012. Bakom artikeln om förstelärarreformen ligger 450 timmars fältstudier på skolan ifråga.

– Förstelärarreformen satte många känslor i svall när den landade i den skola vi undersökt. Reformen ansågs orättvis. Lärarna pekade på vad de upplevde som ett försök att hierarkisera dem. De uppfattade också att reformen hotade centrala värden som jämlikhet och likvärdighet i yrket, och de ansåg att reformen uppmanade lärarna att bli ögontjänare, menar Mikael R Karlsson.

Kulturell förändring
Förstelärarreformen var den sista av en hel räcka förändringar i skolan, både nationellt och lokalt, vilken ytterligare spädde på lärarnas negativa attityder. Den sågs som en del av en omdaning av den svenska skolan och vad det innebär att vara lärare, men innebar också en kulturell förändring på själva skolan.

I studien visas hur förstelärarsystemet ersatte ett system av huvudlärare.

– Huvudlärarens uppgifter hade varit relativt vaga, men de hade fått sin position legitimerad av kollegorna i ämnesgruppen. Huvudläraren hade en stark maktbas när det gällde rektorers beslut som rörde ämnesgruppen. Med förstelärarens införande blev uppgifterna mer preciserade. Förstelärarna skulle i princip bara hantera skolutveckling och utvärdering av densamma. Legitimiteten fick de från skolledningen, säger Mikael R Karlsson.

Bedömningen av vilka som skulle bli förstelärare handlade i första hand om organisatorisk skicklighet och en tämligen ospecificerad ”lärarkompetens”, även om formella kriterier fanns att tillgå. Reformen förändrade huvudlärarnas/förstelärarnas lojalitet från att i första hand gälla personalgruppen, till att bli mer ambivalent eftersom förstelärarna i vissa frågor, oavsett om de ville det eller inte, blev skolledningens förlängda arm.

Minskat fokus på samarbete
Artikelförfattarna har kunnat se en förändring i synen på hur lärare såg på såväl sin egen profession som de värderingar som sedan länge varit centrala i skolan. Ett ökat egenintresse avspeglades inte minst i det faktum att även de mest kritiska lärarna fanns med bland dem som ansökte om att bli förstelärare. Flera lärare menade att förstelärarreformen har lett till ett minskat fokus på samarbete och kollektiva angelägenheter och ett ökat fokus på konkurrens och individualism.

– Men vi har också valt att försöka förstå förstelärarreformen och omvandlingen av skolan i ljuset av de senaste 30 årens successiva skolförändring, en förändring som skett nationellt såväl som internationellt. Två tydliga steg går att se i förändringsprocessen för den svenska skolan specifikt. Först en kommunalisering som innebar en decentralisering, och därefter en friskolereform som innebar en marknadifiering. I den meningen kan också förstelärarreformen ses i ett större sammanhang, säger Peter Erlandson.

De båda artikelförfattarna anser att bakom en slöja bestående av en tämligen långsam administrativ evolution i skolan har en politisk revolution skett. Det är den som lärarna, genom den djupgående förändringen av kulturen på skolan och dess förvandling av centrala värdesystem, nu börjat få syn på.

Läs artikeln From trust to control – the Swedish first teacher reform i Teachers and Teaching, theory and practice

För mer information:

Mikael R Karlsson, telefon: 0707-873431, e-post: mikael.r.karlsson@gu.se
Peter Erlandson, telefon: 0705-171105, e-post: peter.erlandson@ped.gu.se

Torsten Arpi
Kommunikatör
Tel: +46 (0)768-58 11 87 
Email: torsten.arpi@gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (Göteborgs universitet). Följ oss på Instagram.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 800 studenter och 6 200 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar: