Förmågan att bedöma minnen går att förbättra
Människor kan förbättra sin förmåga att bedöma om en minnesbild stämmer eller inte stämmer med verkligheten. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.
Hur säker är du på att du låste dörren i morse? Du har ett minne av en nyckel i låset, men var det verkligen idag? Den typen av bedömningar av minnet gör alla, dagligen. För vissa är det mer viktigt än för andra att kunna bedöma om det vi minns också korrekt stämmer överens med vad som verkligen skedde. Till exempel måste ett vittne i en rättegång kunna avgöra om det verkligen var den misstänkte hen såg begå brottet. Och en läkare måste kunna bedöma om det en patient minns kring en hjärtattack är korrekt eller inte.
Tidigare forskning har pekat på att människor gärna överskattar sin förmåga att rätt bedöma om det vi minns verkligen stämmer eller inte.
– Men mina studier visar att den här förmågan går att förbättra, att vi kan korrigera bedömningarna så att de blir mer realistiska, säger Sandra Buratti.
Hennes avhandling i psykologi omfattar studier där sammanlagt 800 personer ingått. Först fick deltagarna generell information om realism i olika minnesbedömningar. Sedan fick deltagarna göra minnestester. Testerna utgick antingen från att deltagarna svarat på kunskapsfrågor eller att de sett en film och sedan svarat på frågor om filmen, med målet i båda fallen att få så många korrekta svar som möjligt. För varje fråga har deltagarna fått göra skattningar om hur korrekta deras svar var. Efter detta har deltagarna, i en ny uppgift, fått gå tillbaka och förbättra de skattningar som de trodde var orealistiska genom att göra en andra bedömning.
– Resultaten visar att när deltagarna gjorde sin andra bedömning så kunde de korrigera sina första uppskattningar så att de blev mer realistiska, säger Sandra Buratti.
– Det här är grundforskning och resultaten kan inte enkelt omsättas i praktisk tillämpning. Men jag visar i avhandlingen att människor kan korrigera realismen i vad de minns. Detta kan i förlängningen bidra till exempelvis bättre skolundervisning och bättre förhörstekniker, säger Sandra Buratti.
Avhandlingens titel: Meta-metakognition: The regulation of confidence realism in episodic and semantic memory
Avhandlingsförfattare: Sandra Buratti, tel: 031-786 1641, 0732-521215, mejl: sandra.buratti@psy.gu.se
Opponent: Dr Philip Higham, University of Southampton, England
Tid och plats för disputation: fredag 14 juni kl 10.00. Psykologiska inst, Haraldsgatan 1, Göteborg.
Mer info: Lars-Olof Karlsson, kommunikatör, 0766-184841
Avhandlingens abstract kan hämtas på: http://hdl.handle.net/2077/32860
Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.