Förort inte enbart hinder för klassresa

Unga i förorter som strävar efter att nå universitetsutbildning måste kämpa med den sociala stämpel platsen de bor på ger dem. Men en avhandling från Göteborgs universitet visar också på positiva sidor av förorten. Aspekter som kan utnyttjas bättre för att minska segregationen och ge mer lika villkor för alla som vill utbilda sig vidare.

Avhandlingens författare Mats Widigson intervjuade mellan april 2008 och juli 2009 nitton personer som alla lyckats i sina ambitioner att komma in på högre studier. De intervjuade hade alla olika familje- och etnisk bakgrund, men det gemensamt att de gått sina första skolår i en marginaliserad förort till Göteborg.

– Studien visar att platsen där man bor binds samman med den sociala position det innebär att betraktas som "invandrare", framförallt av personer som inte bor där, säger Mats Widigson, själv med mångårig erfarenhet som gymnasielärare i Angered.

Den här bilden blir en belastning som de som vill vidare i studierna hela tiden måste kämpa med att förhålla sig till. Men studien visar också att platsen de kommer ifrån även har positiva aspekter.

– Framförallt är det känslan i förorten av att vara inkluderad i den lokala kulturen som blir till en värdefull form av kulturellt kapital. Ett värde som i högre grad kunde erkännas av majoritetssamhället, säger Mats Widigson.

Denna känsla av inkludering gäller, trots generellt låga resultat, förortens skolor. Men det gäller också förorten i sig själv, som kan ge en känsla av kär hembygd. Handlingskraften för de studieintresserade här stärks ytterligare av att i dessa skolor skapar ungdomarna själva grupper som är positiva för studier.

Andra framgångsfaktorer för dem som gått vidare från förort till högskola är enskilda lärares engagemang i sina elever och deras lärande, liksom föräldrarnas inställning.

– Vi vet att föräldrars utbildningsbakgrund har stor betydelse för elevers framgångar i svensk skola. Men jag har sett att föräldrar utan högre utbildning också kan spela stor roll som förebilder vad gäller egenskaper som uthållighet och arbetsmoral, säger Mats Widigson.

Att bryta upp från den inkluderande sociala miljö de vuxit upp i för att ta sig in på högre studier vid ett universitet är en känslomässigt lång och svår resa för ungdomarna.

– Att ha en djupare förståelse för detta, både i förortens skola och inom universitetet, och att bättre utnyttja de positiva aspekter av platsen ”förort” som finns, skulle skapa förutsättningar för att minska klyftorna och ge alla mer lika möjligheter till högre utbildning i den kunskapsstad Göteborg gärna vill presentera sig som, säger Mats Widigson.

Avhandlingens titel: Från miljonprogram till högskoleprogram – plats, agentskap och villkorad valfrihet
Avhandlingsförfattare: Mats Widigson Tel: 0702-590320, e-post: mats.widigson@educ.goteborg.se
Opponent: Professor Nihad Bunar
Tid och plats för disputation: Fredag 7 juni 2013, kl. 13.15 i Sappören, Sprängkullsgatan 25. Göteborg.

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.