Forskare: Madagaskars biologiska mångfald akut hotad

Madagaskar uppvisar en enorm biologisk mångfald där de flesta växt- och djurarterna inte finns någon annanstans på jorden. Men det rika livet på ön är akut hotat och nu måste regeringar och miljöorganisationer hjälpa till och bevara mångfalden i samarbete med, och till gagn för, landets befolkning. Detta skriver forskare från över 50 olika organisationen och lärosäten i tidningen Science.

I två artiklar i den vetenskapliga tidskriften Science presenterar forskare från bland annat Göteborgs universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet och mer än 50 andra organisationer världen över en stor översyn av Madagaskars biologiska mångfald.  Genom att kombinera de senaste observationerna från ön med nya tekniker för att förutsäga bevarandestatus, så kunde forskarna utvärdera hoten mot mångfalden på land och sötvatten.   

Akut behov av åtgärder

Deras analyser visade att överexploatering till exempel genom jakt och skördandet av växtarter samt ohållbara jordbruksmetoder påverkar 62,1% respektive 56,8% av ryggradsdjursarterna negativt. När det gäller växter påverkas nästan 90% av alla arter. Forskarna drar slutsatsen att vår kunskap om Madagaskars biologiska mångfald och dess nedgång tyder på ett akut behov av åtgärder.

– Naturen är vår största tillgång i kampen mot klimatförändringar och för att säkerställa matförsörjningen. Ändå har vi degraderat alla ekosystem på denna planet till en bråkdel av deras tidigare omfattning, utrotat ett stort antal arter och utsatt många fler för risker. Madagaskar är ett tydligt exempel; dess biologiska mångfald är lika unik som den är hotad, säger Alexandre Antonelli, professor i biologisk mångfald vid Göteborgs universitet och forskningschef vid Kew Gardens i Storbritannien.

Madagaskar är en av världens främsta hotspots för biologisk mångfald, med en unik samling av växter, djur och svampar, varav de flesta har utvecklats på ön och inte förekommer någon annanstans. Forskarna uppskattar att det finns 11 516 beskrivna arter av inhemska malagasiska kärlväxter, av vilka 82% bara växer på ön. Bland de 1 314 arterna av inhemska land- och sötvattenryggradsdjur är siffran ännu högre – med 90% endemism totalt.

Viktigt att förstå evolutionen

Forskargruppen sammanställde tillgängliga rödlistningsdata om växter och ryggradsdjur och använde maskininlärning för att förutsäga utrotningsriskerna för växtarter som saknar tidigare bedömningar. Endast en tredjedel av alla malagasiska växtarter har bedömts, och ändå fann forskare att Madagaskar är hem för ett oproportionerligt stort antal evolutionärt unika och globalt hotade arter.

De två vetenskapliga artiklarna i Science understryker vikten av att förstå ursprunget, evolutionen, den nuvarande utbredningen och användningen av Madagaskars biologiska mångfald. Det är avgörande för att lyfta fram dess globala betydelse och vägleda brådskande bevarandeinsatser.

– Det finns massor av data över den biologiska mångfalden i världen. Men den är inte samlad. I vårt forskarteam har vi många olika expertiser och det har gjort det möjligt att få ett helikopterperspektiv över Madagaskars mångfald, säger Allison Perrigo, föreståndare vid Göteborgs centrum för globala biodiversitetsstudier, GGBC vid Göteborgs universitet. 20 av studiernas medförfattare är knutna till GGBC.

Involvera lokalbefolkningen

För närvarande täcker skyddade områden 10,4% av Madagaskar och de fångar relativt väl önationens biologiska mångfald. Att upprätthålla och förbättra kvaliteten på skyddet i dessa områden, tillsammans med ett effektivt ex situ-bevarande, såsom fröbankar och program för förädling och återintroduktion, kommer att vara nyckeln till framgång. Liksom att involvera lokalbefolkningen i arbetet.

Madagaskars rika natur, särskilt dess mångfaldiga flora, har länge nyttjats av människan och det finns många fler användbara egenskaper som väntar på att upptäckas eller dokumenteras. Av de 40 283 växtarter som används av människor över hela världen finns fem procent på Madagaskar. Utmaningen är att hitta en balans mellan lokal användning och att bevara naturskyddet i andra områden. Majoriteten av Madagaskars över 28 miljoner invånare bor utanför, men ofta mycket nära, skyddade områden. Dessa samhällen står inför utmaningar kopplade till utbredd fattigdom, som i sig är relaterad till en utarmning av naturen, begränsad tillgång till formell utbildning, hälsovård och regleringsfrågor inklusive markinnehav.

Forskarna beskriver biologisk mångfald som den största möjligheten och den mest värdefulla tillgången för Madagaskars framtida utveckling och för medborgarnas hållbara framtid och välbefinnande.

 – Madagaskars biologiska mångfald och landskap har förändrats dramatiskt under de senaste decennierna. Att rädda Madagaskars mångfald är allas ansvar, inklusive civila samhällen och beslutsfattare, det är nu dags att vidta åtgärder, säger Hélène Ralimanana på Kew Madagascar Conservation Centre och huvudförfattare till den ena studien.

Vetenskapliga artiklar i Science: Madagascar’s extraordinary biodiversity: Evolution, distribution, and use

Madagascar’s extraordinary biodiversity: Threats and opportunities

Kontakt: Alexandre Antonelli, professor i biologisk mångfald vid Göteborgs universitet och forskningschef vid Kew Gardens i London, telefon: +44-73 84 87 76 64, a.antonelli@kew.org

Allison Perrigo, föreståndare vid Göteborgs centrum för globala biodiversitetsstudier vid Göteborgs universitet, telefon: 0737-84 49 74, e-post: allison.perrigo@bioenv.gu.se

Olof Lönnehed
Pressansvarig kommunikatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 69 70
e-post: olof.lonnehed@science.gu.se

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 500 studenter och 6 500 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.  Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.

Taggar: