Forskning belyser Montessoris samarbete med Mussolini

Maria Montessori är i dag främst känd för sin pedagogik. En ny bok visar att hon även hade stort inflytande som kulturkritisk opinionsbildare under mellankrigstiden. Boken belyser också hennes tio år långa samarbete med Benito Mussolini – något som har sopats under mattan.

Det är Christine Quarfood, professor i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet, som ligger bakom Montessoris pedagogiska imperium. Kulturkritik och politik i mellankrigstidens Montessorirörelse.

Boken tar avstamp före första världskriget, när den italienska läkaren Maria Montessori slår igenom internationellt med sina nya idéer om lärande. Hon kritiserar katederpedagogiken och vill att barn tidigt ska lära sig att arbeta självständigt.

Montessori formulerar en teori om att de vuxna alltid har hindrat och förtryckt barnen, och att hennes pedagogik ska befria dem, säger Christine Quarfood.

Hon sågs som företrädaren för något nytt, en anti-auktoritär anda, men samtidigt med en enorm disciplin och pli på barnen! De här barnen uppfostrade sig själva, de var tysta, arbetsamma, sakliga. Det var ett framgångskoncept i tidens ögon.

Montessoris pedagogik har än i dag en stark ställning, Montessoriskolor finns överallt. Däremot har det världsförbättrarprogram som Maria Montessori propagerade för under mellankrigstiden fallit i glömska.

Montessori ville förändra samhället i grunden. Hennes idé var inte bara att ge bra skolor, utan hon ville att skolan skulle ändra samhället. Genom att skapa ett slags nya och bättre barn kunde man skapa en bättre och fredligare värld. Hennes entusiasm gav hopp i en ganska mörk orostid.

Maria Montessori fångade upp idéer som låg i tiden: frihetliga, pacifistiska, psykodynamiska och evolutionsbiologiska. Med sin bok vill Christine Quarfood ge en mer heltäckande bild av Montessori som tänkare.

– Det är så lätt att man reducerar kvinnliga aktörer till ”någon som bara höll på med barn, familj och moderskap”, men det ger inte hela bilden.

Allians med Mussolini öppnade dörrar i Italien
Trots internationella framgångar hade Montessori svårt att få igenom sin pedagogik i Italien. Där satte byråkratin och skolvärlden stopp, hennes skolor ansågs vara för dyra. Hon knyter därför en allians med Mussolini och får genast lättare att nå ut med sina idéer.

– För fascismen var såklart Montessoripedagogiken intressant som ett verktyg, framförallt var disciplineringseffekten något som attraherade.

I efterhand kan det däremot tyckas märkligt att pacifisten Montessori samarbetade med en fascistregim.

– Hon misstog sig uppenbarligen på vad Mussolini stod för. De första tio åren av fascism var ju Italien ingen krigförande nation. Den stora skolreform och de sociala satsningar som regimen genomförde tycks ha imponerat på Montessori, säger Christine Quarfood.

– Men hon har också själv den här diktatoriska sidan, hon styr sin rörelse med fast hand. Det finns en paradox med Montessori: hon vill ge barnen frihet, men tillät inte sina anhängare någon större frihet. De måste följa hennes direktiv. Hon försöker bygga upp sin rörelse nästan som ett imperium.

Samarbetet med Mussolini pågår i ungefär tio år, tills diktaturen blir krigförande.

– I det läget kan inte Montessori längre lyftas fram som galjonsfiguren, den stora pedagogen, för det skulle gå totalt emot regimens politik. Hon är ju stenhårt för fredsfostran och har kritiserat alla idéer som förhärligar krig.

Montessoripedagogiken förbjuds i nazi-Tyskland 1936, Italien följer efter. Maria Montessori fortsatte att arbeta aktivt för fredsfrågor.

– Montessorirörelsen har försökt sopa den här problematiska alliansen med Mussolini under mattan, men det är ohållbart i längden. Jag har velat ge en rättvisande bild av vad samarbetet gick ut på, utan att varken svartmåla eller skönmåla, säger Christine Quarfood.

Inför arbetet med Montessoris pedagogiska imperium har Christine Quarfood bland annat  granskat Montessorirörelsens tidskrifter under 1920- och 30-talen, dåtidens pressdebatt och ett omfattande italienskt arkivmaterial. Detta är hennes andra bok om Maria Montessori.

Kontakt:
Christine Quarfood, professor i ide- och lärdomshistoria, telefon: 031-786 4386, mejl: lir@lir.gu.se

Elin Widfeldt
Kommunikatör, institutionen för litteratur, idéhistoria och religion
Tel: 031-786 53 17, 0766-18 53 17
E-post:
elin.widfeldt@gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (Göteborgs universitet). Följ oss på Instagram.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 800 studenter och 6 200 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Om oss

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 38 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.För fler nyheter från Göteborgs universitet, se:Sahlgrenska akademin: http://news.cision.com/se/sahlgrenska-akademin-vid-goteborgs-universitetHandelshögskolan: http://news.cision.com/se/handelshogskolan-vid-goteborgs-universitet

Prenumerera

Media

Media

Citat

Montessorirörelsen har försökt sopa den här problematiska alliansen med Mussolini under mattan, men det är ohållbart i längden.
Christine Quarfood, professor i idé- och lärdomshistoria