Först till kvarn dominerar bland konkurrerande bestånd

I havet pågår konkurrens om föda, näring och plats. Nu visar nya forskningsstudier från Göteborgs universitet att de bestånd växtplankton som kommer till ett område först och anpassar sig där är bättre rustade i konkurrensen om de begränsade resurserna.

Det kallas för priority effects, prioritetseffekter och är sedan tidigare känt inom ekologin. Det innebär att de som anländer först blir mer konkurrenskraftiga. Men väldigt få studier har tittat på prioritetseffekter mellan populationer inom samma art.

- Flera studier har dock visat på stora olikheter mellan populationer inom samma växtplanktonart. Det kan gälla stresstålighet eller toxinproduktion när det gäller giftiga arter, säger Josefin Sefbom vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet.

Växtplankton grundläggande för en god miljö

Växtplankton som lever i hav och sjöar är viktiga aktörer eftersom de tar hand om hälften av det globala koldioxidupptaget.

Olika populationer växtplankton inom samma art kan förekomma i närliggande områden, exempelvis kan en population finnas inom en fjord och en annan population vid fjordmynningen.

- Trots regelbundet vattenutbyte så blandar sig inte dessa populationer, vilket tyder på att det finns en barriär som förhindrar spridningen mellan dem, säger Josefin Sefbom.

I ett labbexperiment undersökte hon effekten av att komma först hos individer av växtplanktonarten Skeletonema marinoi. I studien såg hon tydliga tecken på en ökad konkurrenskraft som ett resultat av att komma först.

- Det är lite av ett ”först till kvarn”-scenario och detta skedde utan att den först anländande populationen hade ett numeriskt försprång, vilket är unikt med denna studie, säger Josefin Sefbom.

Svårt för nytt bestånd att etablera sig

Studiens resultat visar att det är svårt för utomstående populationer att etablera sig i ett område med en stabil växtplanktonpopulation.

- Men har man otur kan den populationen som kom först vara en giftproducerande variant av växtplanktonarten och då blir den svår att bli av med.

Eventuellt kan också en större rubbning i ekosystemet innebära att risken ökar för att nya oönskade varianter får chans att etablera sig.

- Skeletonema marinoi är dock inte känd för att producera några gifter som är skadliga för människor. Men effekten av att komma först borde även påverka konkurrensen på ett liknande sätt i andra växtplanktonarter. Det kan vara värt att ha i åtanke när man till exempel vill anlägga fisk- eller musselodlingar.

Artikelns namn: Priority effects in a planktonic bloom-forming marine diatom

Handledare: Professor Anna Godhe

Länk till avhandlingen>>

http://rsbl.royalsocietypublishing.org/content/roybiolett/11/5/20150184.full.pdf

Kontakt:

Josefin Sefbom, institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet

031-7862708, josefin.sefbom@bioenv.gu.se

Foto:

Bilden överst, Skeletonema marinoi, foto av Olga Kourtchenko

Porträttbilden: Josefin Sefbom

Carina Eliasson
Pressinformatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 98 73
e-post: carina.eliasson@science.gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar: