Försvarar sig med kemiskt vapen
Algen japantofs har invaderat den svenska västkusten med hjälp av ett kemiskt försvar som skyddar den mot angrepp och som innebär att den kan sprida sig. Det visar en ny forskningsavhandling från Göteborgs universitet.
Japantofsen har spridits kraftigt sedan den introducerades i Europa i slutet av 1800-talet och är numera en av de vanligast förekommande fintrådiga algerna i Sverige.
Algen inte populär men sprids ändå
För att undersöka varför främmande arter kan utbreda sig till synes okontrollerat använde sig forskaren Swantje Enge av rödalgen japantofs som modellorganism.
Hennes studier visade att algen japantofs inte är särskilt omtyckt av de små men talrika betare (växtätande djur) i algsamhället men att den har ett effektivt kemiskt försvar i form av ett kemiskt ämne som hindrar den från att bli angripen.
- Att det här kemiska ämnet (1,1,3,3-tetrabromo-2-heptanon) är så effektivt mot betarna kan sannolikt förklaras med att ingen annan inhemsk art har något liknande ämne, det vill säga att de inhemska betarna är evolutionärt naiva mot ämnet, säger Swantje Enge vid Institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet.
Havet utsatt för invasioner
Främmande växter finns i alla miljöer runt omkring oss men i motsats till på land har de flesta introduktioner av främmande arter i marina system skett oavsiktligt.
Fartygstrafik och vattenbruk gör havet utsatt för invasioner och man uppskattar att flera tusen arter transporteras mellan havets biogeografiska regioner vid varje tidpunkt.
När en introducerad art får en stor utbredning och blir dominerande i ett samhälle klassificeras den som invasiv.
- Invasiva arter anses vara en risk för den globala biologiska mångfalden och ekosystemens funktion, men en allmän förklaring till varför vissa främmande arter kan bli invasiva saknas ännu, säger Swantje Enge
En teori att förklara framgången av främmande arter är den så kallade ’enemy release hypothesis’. Den antar att en främmande art som kommer till en ny miljö blir av med sina naturliga fiender och därför växer mycket bättre än i sitt ursprungsområde.
Pakt med fienden
Även om japantofsen är underlägsen i tillväxt har den en fördel över konkurrerande alger. Den kan inte skadas av betarna runtomkring eftersom den har ett kemiskt vapen. Dessutom profiterar betarna från japantofsen genom att de är bättre skyddade mot fiskangrepp i japantofsens närhet jämfört med andra inhemska alger.
- Genom att söka skydd mot fiskangrepp i japantofsen men beta på de kringliggande konkurrenterna, hjälper betarna till att japantofsen kan sprida sig, säger Swantje Enge.
Avhandlingens titel: Seaweed Invasions and Novel Chemical Defences.
Handledare: Henrik Pavia
Kontakt:
Swantje Enge, institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet, swantje.enge@bioenv.gu.se, 0049-31-786-9666
Carina Eliasson
Pressinformatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 98 73
e-post: carina.eliasson@science.gu.se
Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 38 000 studenter och 5 900 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.
Taggar:
