Fortsatt stabilitet trots påtagliga sprickor – ny bok från SOM-institutet
Trots att många upplever att utvecklingen i Sverige går åt fel håll, ökar svenskarnas förtroende för samhällsinstitutioner och demokratin. Det visar SOM-institutets nya forskarantologi Sprickor i fasaden.
Det gångna opinionsåret har på flera sätt varit dramatiskt. Terrorn slog på allvar till i det svenska samhället med attentatet på Drottninggatan i april 2017. Myndigheter och politiska partier skakades av kriser som i vissa fall ledde till att framträdande politiker fick lämna sina uppdrag. Under höst och tidig vinter kom nyhetsflödet att domineras av #metoo-rörelsen och rapporter om sexuella trakasserier och övergrepp.
I antologin Sprickor i fasaden tar ett trettiotal forskare från svenska lärosäten ett samlat grepp om samtidens opinionsklimat, med avstamp i 2017 års nationella SOM-undersökning och institutets trettioåriga tidsserier.
– Våra huvudresultat visar att det visserligen finns påtagliga sprickor inom delar av samhället, men också att vi är mer nöjda med demokratin och att förtroendet för våra samhällsinstitutioner ökar. Trots farhågor om ett allt mer instabilt samhälle, råder en långsiktig stabilitet i våra värderingar och i tilltron till medmänniskor och till olika samhällsfunktioner, säger Ulrika Andersson, forskare vid SOM-institutet och en av bokens redaktörer.
Inte enbart klassiska vänster-högerfrågor som delar svenskarna
Stabiliteten till trots, rör det sig på många håll under ytan. Partipolariseringen i förtroendet för nyhetsmedier är större än någonsin. Där tenderar förtroendet bland väljare som står till vänster i politiken att öka samtidigt som förtroendet minskar bland väljare som står till höger. Den digitala klyftan i yngres och äldres val av nyhetsmedier är också påtaglig.
Sprickor och polariseringstendenser framträder också i politiska sakfrågor som sträcker sig bortom den klassiska vänster-högerdimensionen. Det är inte längre bara frågor som rör skatter, välfärdsstatens finansiering eller förhållandet mellan offentligt och privat som står för den största sprickbildningen. I många fall handlar det också om sociala och kulturella frågor som skapar skiljelinjer i befolkningen.
SD fortsätter locka politiskt ointresserade
2017 års undersökning visar att Sverigedemokraterna fortsätter att mobilisera ur väljargruppen politiskt ointresserade som inte har förtroende för det politiska systemet. Samtidigt minskar denna grupp av väljare.
För att ta reda på svenskarnas förhållningssätt till politik har SOM-institutet under de senaste tjugo åren mätt kombinationen politiskt förtroende, det vill säga förtroendet för de politiska institutionerna och politiker, och människors intresse för politik. Utifrån detta går det att urskilja fyra olika sorters väljare, där en av dem utgörs av 25 procent som kan beskrivas som ”alienerade”. Detta är personer som varken är politiskt intresserade eller har förtroende för det politiska systemet.
– En faktor som kan förklara Sverigedemokraternas ökande sympatistöd under det senaste tio åren är att partiet mobiliserat och kanske också representerat grupper som annars inte hade hörts i den politiska debatten, säger Maria Oskarson, professor i statsvetenskap.
I kategorin ”alienerade” återfinns ofta väljare bland samhällets svagare och mer utsatta socio-ekonomiska grupper där en stor andel uppger att de inte känner sig hemma någonstans på den politiska skalan. När de rankar vad det de tycker i olika frågor står de dock något till höger. Samtidigt har de en vänsterposition i traditionella fördelningsfrågor genom att de är positiva till att minska inkomstskillnaderna. De är också mer skeptiska till invandring och miljöpolitik.
Immigration och sjukvård dominerar dagordningen inför valet
Förra året var en av nyheterna från SOM-institutet att ”Lag och ordning” var den samhällsfråga eller det samhällsproblem som ökade allra mest i aktualitet i svensk samhällsopinion. Frågan, som inrymmer olika former av våld och brottslighet, har stärkt sin position ytterligare i den senaste undersökning och ligger nu på plats fyra på svenskarnas dagordning.
Fortfarande är det immigrationsfrågan som svenskarna tycker är viktigast. Jämfört med åren 2015/2016 har frågan dock successivt tappat i relevans samtidigt som sjukvårdsfrågan återigen har skjutit fram sin position i det svenska opinionsklimatet och ligger hack i häl efter immigrationsfrågan. Det är rimligt att tro att dessa frågor kommer att ligga högt på väljarnas dagordning också i den stundande valrörelsen.
För mer information, kontakta:
- Ulrika Andersson, docent i medie- och kommunikationsvetenskap och forskare vid SOM-institutet, telefon: 031–786 4974, 070–839 1960, e-post: ulrika.andersson@som.gu.se
- Maria Oskarson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, telefon: 031–786 4687, 070–738 3288, e-post: maria.oskarson@pol.gu.se
- Frida Tipple, biträdande undersökningsledare vid SOM-institutet, telefon: 031–786 3300, e-post: frida.tipple@som.gu.se
Fakta
– Sprickor i fasaden är den 72:a forskarantologin från SOM-institutet. Boken innehåller ca 25 kapitel skrivna av forskare från universitet och högskolor i Sverige.
– Kapitlen baseras framförallt på data från den senaste nationella SOM-undersökningen, som besvarades av närmare 10 800 slumpmässigt utvalda personer under hösten 2017.
– Redaktörer för Sprickor i fasaden är Ulrika Andersson, Anders Carlander, Elina Lindgren och Maria Oskarson. Alla kapitel är fritt tillgängliga på www.som.gu.se
Anna-Karin Lundell
Kommunikatör, statsvetenskapliga institutionen
Telefon: 031–786 6693, 076–618 6693
E-post: anna-karin.lundell@gu.se
Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (Göteborgs universitet). Följ oss på Instagram.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 800 studenter och 6 200 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.
Taggar: