Friare tolkning av noter kan ge liv åt klassisk musik
Att vara trogen notskriften har ofta varit idealet inom västerländsk klassisk musik, ända sedan 1800-talet. Men genom ett friare förhållande till noterna kan lyssnare få uppleva kreativa och nyskapande tolkningar av musiken. I en avhandling vid Göteborgs universitet utforskas hur musiker kan få större frihet i gestaltningen av musik.
− Genom att kombinera sina egna erfarenheter som musiker med självständig musikalisk reflektion kan man öppna för nya upplevelser av musiken, säger Tomas Löndahl som nyligen disputerade vid Högskolan för scen och musik.
Det har inte alltid varit en självklarhet att musikern ska spela exakt det som står skrivet. Fram till Mozarts tid improviserade musikerna ofta och lade då till musik som inte stod i noterna. En förändring kom under 1800-talet, när noter började tryckas i större upplagor och spelas av utan att tonsättarens medverkan. Därför behövdes mer detaljerade instruktioner i notskriften för att det skulle bli rätt. Nu utvecklades idealet att musikern skulle ”återskapa” vad tonsättaren ”ville”.
Under början av 1900-talet förstärktes tonsättarnas kontroll, genom ännu mer detaljerade notbilder. Men utvecklingen av inspelningstekniken spelade också en stor roll.
− Teknisk perfektion och nottrohet blev för många ett ideal. Idag kan många musiker känna sig låsta av detta ideal, i sina musikaliska tolkningar, säger Tomas Löndahl.
Genom en serie experiment har han tillsammans med musiker undersökt metoder för att istället vidga friheten gentemot notbilden. Experimenten utgick från musik skriven för piano och stråkkvartett, komponerad av Ludvig Norman, och en röd tråd var att betrakta notbilden som en början på den kreativa processen, snarare än ett facit.
Tomas Löndahl utvecklade ett arbetssätt han kallar parametrik. Med hjälp av detta ändrade han vissa detaljer i notskriften – tonhöjd eller dynamik till exempel – och skapade även andra möjligheter för musikerna att experimentera med verket.
En musikalisk gestaltning av det här slaget bygger på en kombination av musikerns experimentella förhållningssätt, kreativitet och analytiska förmåga, menar Tomas Löndahl. För musikern gäller det att våga kombinera sina egna erfarenheter som musiker med självständig musikalisk reflektion, även om det skulle resultera i att man fjärmar sig från notbilden eller till och med går emot den.
− På det här sättet kan både musiker och åhörare få nya perspektiv och nya upplevelser av musiken, oavsett när den komponerades, säger Tomas Löndahl.
Avhandlingen titel: Den klingande verklighetens föränderlighet: Mot ett vidgat gestaltningsutrymme. Avhandlingen kan också beställas i tryckt form genom Anna Frisk: anna.frisk@konst.gu.se
Kontakt: Tomas Löndahl, telefon: 070−820 7757, e-post: tomas.londahl@outlook.com
Markus Görsch
Kommunikatör, Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet
e-post: markus.gorsch@hsm.gu.se
telefon: 031–786 1114
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 500 studenter och 6 500 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se. Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.
Taggar:
