Glapp mellan politik och genomförande av fredsoperationer
De länder som beslutar om fredsoperation och skickar personal behöver ta större hänsyn till vad som faktiskt händer när policy konkretiseras i verkligheten. Det skulle ge mer realistiska förutsättningar och förbättra förutsättningar för dem som ska förverkliga målsättningarna. De slutsatserna dras i en ny avhandling från Göteborgs universitet
Många studier har gjorts om vilka effekter olika fredsoperationer har haft. Men få har tittat på vad som faktiskt sker när policybeslut ska omsättas i praktiken. Detta har Meike Froitzheim fokus på för sin avhandling i freds- och utvecklingsforskning
Policybesluten är ofta luddiga, vilket gör att personalen i fält tvingas göra egna tolkningar.
– Det leder till att de faktiska insatser som görs kan vara ganska annorlunda mot vad beslutsfattarna har tänkt sig och att policyimplementering anses som bristfällig, säger Meike Froitzheim.
Som fallstudie har hon använt implementeringen av säkerhetssektorreformen och stabiliseringsinsatser i Östra Kongo-Kinshasa. Data till studien har hon fått via intervjuer och analys av dokument relaterade till insatserna.
För att exemplifiera vad som kan hända tar hon arbetet att reformera säkerhetssektorn (SSR). För att finansiera projekt i Östra Kongo har Sverige med flera länder som krav att det finns med insatser mot sexuellt våld. Men de som arbetar i fält kan, med sin erfarenhet av vad som är effektiva steg att ta, bedöma att sådana insatser inte kommer göra någon större skillnad så länge det inte först och främst finns ett genomgripande arbete för att komma tillrätta med de grundläggande orsakerna till överträdelser av mänskilga rättigheter. .
– Fältpersonal kan då resonera att vi lägger in några insatser så att det syns att vi gör något, men det kommer inte resultera i några varaktiga beteendeförändringar, säger Meike Froitzheim.
Målsättningarna är också ofta svepande. Det kan vara just att reformera den kongolesiska polisen. Men hur gör man det?
– När konkretiseringarna saknas måste fredsoperatörerna själva utforma handlingsplanen, vilket i sin tur skapar förvirring bland dessa olika aktörer som ska genomföra policybesluten, säger Meike Froitzheim.
En orsak till att man hamnat i den här situationen är enligt henne att fredsoperationer blir alltmer komplicerade. Idag handlar de ofta inte enbart om att hålla isär två stridande parter, utan också att aktivt delta i en statsuppbyggnad. Och i arbetet upplever fredsoperatörerna att avståndet är stort mellan dem i fält och de som fattar besluten.
– Ett talesätt jag stötte på var ”det finns en verklighet i Goma och en myt i Kinshasa, Bryssel och New York”, säger Meike Froitzheim.
– Jag har inget svar på exakt hur framtida fredsoperationer skulle kunna utformas annorlunda, men en större lyhördhet för de erfarenheter fältpersonal har skulle absolut höja kvalitén, menar hon.
Kontakt
Meike Froitzheim, mejl: meike @froitzheim.info, telefon: 0739-062394
Avhandlingens titel: The Implementation of Peace Operations. Executing Security Sector Reform and Stabilization in DR Congo.
Mer om avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/56125
Lars-Olof Karlsson
Kommunikatör
Tel: 031-786 4841, 0766-184841
E-post: lars-olof.karlsson@gu.se
Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (Göteborgs universitet). Följ oss på Instagram.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 800 studenter och 6 200 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.
