Goda förlorar-budskap hjälper demokratin
Medborgare får ibland leva med politiska beslut de ogillar eller uppfattar som orättvisa. Men om deras partiledare kommunicerar att besluten kommit till på ett korrekt sätt så kan känslan av orättvisa minska, visar forskning från Göteborgs universitet.
Att acceptera politiska förluster är avgörande för demokratin. Samtidigt är det utmanade att vara en god förlorare. En god förlorare måste acceptera att den andra sidan fått som den vill och att det är deras regler som gäller.
– Förutsättningen för att acceptera en politisk förlust är dock att spelet har spelats korrekt och utan fusk, säger statsvetaren Peter Esaiasson.
Det är skillnad mellan att förlora ett val och att förlora när konkreta beslut fattas mellan valen. Omtvistade val kan leda till konflikter om kontrollen av statsmakten som när förlorarna vägrar acceptera valutgången. Konkreta beslut som exempelvis höjd bensinskatt, nedläggning av skolor och utbyggnad av vindkraft, påverkar människor mer direkt. På lång sikt kan en känsla av orättvisa beslut medföra att medborgare tappar tron på legitimiteten i det demokratiska systemet.
– Förlorare i politiken blir lätt partiska. Det kan vara så att förloraren upplever att vägen till beslutet inte gått rätt till. Men om förlorarsidan rutinmässigt beskyller den andra sidan för att vinna orättvist, kommer statsmaktens förmåga att hantera samhälleliga utmaningar att undermineras.
I studien har Peter Esaiasson tillsammans med två forskare från universiteten i norska Bergen och Leuven i Belgien undersökt hur medborgare på förlorarsidan reagerar på konkreta politiska beslut som fattas mellan valen. Det är känt sedan tidigare att politiska förlorare är benägna att hitta fler brister i beslutsfattandets processer än de som vann. Teorin bekräftas i studiens tre undersökningsexperiment som gjorts med sammanlagt 4 700 vuxna medborgare i Sverige och Norge.
Det nya med den här studien är att forskarna tog reda om politiker på förlorarsidan kan hjälpa till att motivera sina väljare att vara goda förlorare. På valnatten brukar förlorande partiledare hålla tal till sina sympatisörer med budskapet att de förlorat efter en rättvis kamp och att de accepterar valutgången – ”väljarna har sagt sitt och det tar vi med oss.” I experimenten överförde forskarna dessa goda förlorar-budskap till kontroversiella politiska beslut mellan val, och lät deltagarna i experimenten reagera under olika förutsättningar.
I de tre experimenten fick deltagarna reagera på ett förslag om att införa ett lokalt förbud mot tiggeri på offentliga platser. I det tredje experimentet lades också en fråga om vägavgifter för dieselbilar till, som vid undersökningstillfället diskuterades flitigt i Norge.
– Resultaten visar att väljare på förlorarsidan som får ett gott förlorar-budskap från sina politiska ledare är mindre benägna att hitta fel i den politiska beslutsprocessen än de förlorare som inte fick budskapet.
De politiska förlorarnas upplevda känsla av orättvisa minskar alltså om partiledare på förlorarsidan helt enkelt påminner anhängarna om demokratins spelregler och att förfarandet som ledde fram till det beslutet trots allt var korrekt.
– De goda förlorar-budskapen måste bekräfta att det förlorande lägret har rätt i sak innan partiledaren påminner dem om spelets regler. Partiledare bör alltså bekräfta att det är fel att höja pensionsåldern för statligt anställda, att stänga den lokala skolan, eller vad det handlade om, och först därefter påminna om skyldigheterna som följer med demokratin, precis som de gör på valnatten, säger Peter Esaiasson.
Resultaten i studien tyder på att politiska ledare kan hjälpa till att upprätthålla respekt mellan politiska läger i samband med politiska kontroverser mellan val. Den föreslagna åtgärden med förlorar-budskap kräver inte mer av partiledare än att de agerar mellan valen som de vanligtvis gör på valnatten genom att offentligt erkänna demokratins spelregler.
Mer information
Metod
Studien baseras på tre undersökningsexperiment med sammanlagt 4 700 vuxna medborgare i Sverige och Norge.
I experimenten ombads deltagarna att föreställa sig att politiker i deras kommun diskuterade ett lokalt förbud mot tiggeri på offentliga platser samt i ett av experimenten också vägavgifter för dieselbilar. Deltagarna tillfrågades om de ville att förslagen skulle godkännas eller förkastas och hur viktig frågan var för dem personligen. Det fick ange på en 4-gradig skala hur de uppfattade beslutet från ”inte rättvist alls” till ”mycket rättvist”.
En del av deltagarna fick information om att ledaren för det största oppositionspartiet tyckte att beslutet var dåligt. Andra deltagare fick samma budskap, men med ett tillägg där partiledaren uttalade sitt stöd för rättvisan i beslutsfattandet.
Kontakt
Peter Esaiasson, professor i statsvetenskap, telefon: 073–352 3612, e-post: peter.esaiasson@pol.gu.se
Anna-Karin Lundell
Kommunikatör, statsvetenskapliga institutionen
Telefon: 031–786 6693, 076–618 6693
E-post: anna-karin.lundell@gu.se
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 500 studenter och 6 500 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se. Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.
Taggar: