Granskning av offentlig verksamhet - utvecklande och begränsande

Statlig tillsyn av till exempel skola och äldreomsorg är en styrmetod som tillskrivs stor betydelse i den offentliga debatten. Men den kräver att de som ska granskas gör sig granskningsbara, något som kostar tid och pengar. Hur det går till i praktiken studeras i en avhandling från Göteborgs universitet.

Under det senaste årtiondet har resurserna för statlig tillsyn ökat och förväntningarna på vad tillsyn kan åstadkomma är stora. Doktoranden Emma Ek vid Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet har studerat hur tillsynen går till inom skola och äldreomsorg. Till skillnad från många andra studier riktar hon särskild uppmärksamhet mot de granskande organisationerna.

Tjugosex intervjuer, sju observationsdagar av tillsynsbesök och en stor mängd skriftlig korrespondens, presentationsmaterial, tillsynsrapporter med mera utgör det material som studien baseras på.

Avhandlingen visar hur skol- och äldreomsorgsverksamheter blir granskningsobjekt som är möjliga för tillsynsmyndigheterna att bedöma.

– Att vara föremål för Skolinspektionens och Socialstyrelsens granskning är ett arbete som kräver tid, resurser och engagemang. Den tillsyn jag studerat förutsätter i allra högsta grad de granskades delaktighet, menar Emma Ek.

Avhandlingen visar att de granskade inte bara levererar en mängd uppgifter om verksamheten som tillsynsmyndigheterna använder för sin bedömning. De engagerar sig också för att göra tillsynen till en normal del av verksamheten och att den ska bli meningsfull och användbar för dem själva.

– Att vara granskad är en del av offentliga organisationers vardag. De inspekteras, revideras, utvärderas, ackrediteras, certifieras och rankas i återkommande procedurer av en rad granskningsorgan. Med tanke på all tid de lägger ner är det inte alls konstigt att de gärna vill se tillsynen som en utbildningsmöjlighet och chans till lärande. Mötet med inspektörerna tillskrivs därför stor betydelse. Detta samtidigt som tillsynen otvetydigt väcker en viss oro eftersom den är förknippad med ett offentliggörande av kritik, säger Emma Ek.

Avhandlingen riktar också uppmärksamheten mot vad det är som inkluderas i tillsynsmyndigheternas granskning. Hur tillsyn genomförs har betydelse för beskrivningen av den granskade verksamheten och för vad som faktiskt bedöms, menar Emma Ek.

– Det finns inga neutrala teknologier. Det tillsynsmyndigheterna bedömer är en konsekvens av hur de valt att tolka och mäta lagens krav. Det är också en konsekvens av vad som accepteras som en giltig beskrivning av de granskade verksamheterna och som tillräckliga bevis för kritik. Genomförandet av tillsyn synliggör på så vis styrmetodens gränser. Här behövs mer forskning, säger Emma Ek.

Mer info:
Emma Ek, tel: 031-786 12 77, mejl: emma.ek@spa.gu.se
Tid och plats för disputation: fredag 26:e oktober kl. 13.00, Handelshögskolan, sal D33
Avhandlningen kan laddas ned på: http://hdl.handle.net/2077/30190

Lars-Olof Karlsson
Informatör
Tel: 031-786 4528
E-post: lars-olof.karlsson@gu.se

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 38 000 studenter och 5 900 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.