Grundvatten övervakas bättre och billigare med ny metod

Sverige har gott om dricksvatten – i alla fall än så länge. Flera år av torka, här såväl som i hela Europa, har dock visat på vikten av att ta vara på vattenresurser på ett hållbart sätt. Nu presenteras nya och bättre metoder för övervakning av grundvatten i en doktorsavhandling från Göteborgs universitet.

För att säkra tillgången på dricksvatten behöver man kunna uppskatta grundvattennivån. Den är inte statisk, utan förändras med tiden och beror på nederbördsmängd och på hur landskap och geologi ser ut.

Brunnar dyrt att anlägga
Grundvatten är det vatten som finns i hålrum i marken under grundvattennivån. Grundvattennivåer övervakas genom mätningar i så kallade observationsbrunnar. De är dock dyra att anlägga, underhålla samt mäta i och det finns därför inte så många. Dessutom kan mätningar från en brunn bara säga något om grundvattennivån i ett oftast väldigt begränsat område.

I Sverige finns cirka 350 aktiva brunnar, alltså är det bara en bråkdel av Sveriges grundvatten som går att övervaka på detta sätt. Det finns dessutom väldigt många fler brunnar i städer, men dessa används för andra ändamål, till exempel att följa upp störningar i grundvattnet vid nybyggnationer. I samband med bygget av Västlänken har man till exempel anlagt hundratals observationsbrunnar för att kunna övervaka vad som eventuellt händer med grundvattennivån lokalt under projektets gång.

Går att övervaka lättare och billigare
Ezra Haaf, doktorand vid institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet, visar nu i en avhandling att det går att övervaka grundvattennivån på ett betydligt enklare, billigare och snabbare sätt i större områden där observationsbrunnar saknas. Han har genom att anpassa befintliga statistiska metoder för grundvatten skapat nya metoder för grundvattenövervakning.

– I opåverkade grundvattenmagasin är det framför allt klimatet som driver förändringar i grundvattennivån. Hur snabbt det går beror på det topografiska läget och hur det ser ut under markytan, det vill säga markens geologiska uppbyggnad. Med de nya metoderna kan man på detaljnivå till exempel klassificera olika typer av respons hos grundvattensystemen, säger Ezra Haaf.

Kunskapen kan fungera som beslutsstöd så att man i olika områden kan förutspå hur mycket en torrperiod kan komma att påverka grundvattentillgången. Metoderna kan även användas för att uppskatta förändring av grundvattentillgångarna i ett förändrat klimat.

Kontakt: Ezra Haaf, 070-823 98 15, ezra.haaf@gmail.com

Titel: Towards Prediction in Ungauged Aquifers – Methods for Comparative Regional Analysis
Digital publicering: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/63694

Handledare: Professor Roland Barthel (GU) och Dr. Thomas Reimann (TU Dresden, Tyskland)Foto:
Överst, inmatning av grundvattennivå med klucklod, Mostphotos Victoria Koskela.Illustration samt porträtt Ezra Haaf (GU).

Carina Eliasson
Pressansvarig kommunikatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 98 73

e-post: carina.eliasson@science.gu.se

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 47 500 studenter och 6 400 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.  Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (uniofgothenburg). Följ oss på Instagram.

Taggar:

Om oss

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 38 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.För fler nyheter från Göteborgs universitet, se:Sahlgrenska akademin: http://news.cision.com/se/sahlgrenska-akademin-vid-goteborgs-universitetHandelshögskolan: http://news.cision.com/se/handelshogskolan-vid-goteborgs-universitet

Prenumerera

Citat

I opåverkade grundvattenmagasin är det framför allt klimatet som driver förändringar i grundvattennivån. Hur snabbt det går beror på det topografiska läget och hur det ser ut under markytan, det vill säga markens geologiska uppbyggnad. Med de nya metoderna kan man på detaljnivå till exempel klassificera olika typer av respons hos grundvattensystemen
Ezra Haaf, doktorand vid institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet