Hälsorisker när luften blir sämre i en varmare värld
Alla luftföroreningar kommer inte från människor. Med en höjd global medeltemperatur ökar de skadliga utsläppen från växter och mer ökendamm sprids i atmosfären. Forskare från bland annat Göteborgs universitet varnar för att detta leder till ökade hälsorisker.
Klimatförändringarna innebär inte bara att den globala medeltemperaturen stiger med flera grader. I takt med att det blir varmare och koldioxidhalten stiger i atmosfären så försämras också luftkvaliteten av helt naturliga processer, alltså inte bara av utsläpp från mänsklig aktivitet. Det blir mer föroreningar från växter och mer damm tros virvla runt i luften i framtiden, jämfört med i dag.
– Vi har tittat på hur luftkvaliteten försämras från dessa naturliga källor, som ska adderas till effekterna från mänskliga föroreningar, säger Erik Thomson, forskare i experimentell atmosfärskemi vid Göteborgs universitet och medförfattare till en ny vetenskaplig studie i ämnet.
Aerosoler kan orsaka sjukdomar
Alla växter producerar kemikalier som kallas biogena flyktiga organiska föreningar, eller BVOC. Det kan handla om doften av en nyklippt gräsmatta, eller sötman hos en mogen jordgubbe. På egen hand är BVOC inte farliga. Men när de reagerar med syre producerar de organiska aerosoler och dessa kan orsaka spädbarnsdödlighet och astma, såväl som hjärtsjukdomar och lungcancer hos vuxna.
Ungefär två tredjedelar av de framtida föroreningarna förutspås komma från växter.
– Det finns två faktorer som ökar BVOC-produktionen hos växter: ökning av koldioxidhalten i atmosfären och höjda temperaturer. Båda dessa faktorer förväntas fortsätta att öka under resten av det här seklet och det bidrar till att öka mängden organiska aerosoler, säger Erik Thomson.
Mer ökendamm i atmosfären
En annan försämring av luftkvaliteten som väntas i en varmare värld är ökendamm. Klimatmodeller pekar på att alltmer sand och damm från Sahara kommer att virvla upp i luftlagren och transporteras långa sträckor. Damm över norra Afrika, inklusive Sahel och Sahara, kommer sannolikt att öka på grund av mer intensiva västafrikanska monsuner.
Både organiska aerosoler och ökendamm, såväl som havssalt, svart kol och sulfat, tillhör en kategori av luftburna föroreningar som kallas PM2,5. De kallas så eftersom de har en diameter på 2,5 mikrometer eller mindre. Ökningen av naturliga PM2,5-föroreningar stod i direkt proportion till koldioxid-nivåerna.
– Ju mer koldioxiden ökar, desto mer PM2,5 släpps ut i atmosfären, och det omvända är också sant. Ju mer vi kan minska koldioxidutsläppen, desto bättre blir luftkvaliteten, säger James Gomez, doktorand på University of California Riverside, och huvudförfattare till studien.
Fokuserar på hälsoeffekter
Alla dessa resultat gäller endast förändringar som finns i luftkvaliteten över land, eftersom studien är fokuserad på hälsoeffekterna på människan. Forskarna hoppas att potentialen att förbättra luftkvaliteten kommer att inspirera till snabba och beslutsamma åtgärder för att minska koldioxid-utsläppen.
– Resultaten av det här experimentet kan till och med vara lite konservativa eftersom vi inte inkluderade utsläpp från till exempel skogsbränder, säger Gomez.
Vetenskaplig artikel i Communications Earth & Environment: The projected future degradation in air quality is caused by more abundant natural aerosols in a warmer world
Kontakt: Erik S. Thomson, forskare i experimentell atmosfärskemi på Institutionen för kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet, telefon: 0766-22 90 71, e-post: erik.thomson@gu.se
Olof Lönnehed
Pressansvarig kommunikatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 69 70
e-post: olof.lonnehed@science.gu.se
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 800 studenter och 6 700 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se. Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.
Taggar:
