Har utvecklat fiskmjöl för hållbart vattenbruk
Vattenbruket i Sverige kan bli mer hållbart om biprodukter från industriell foderproduktion används istället för vildfångad foderfisk. Det visar studier vid Göteborgs universitet.
En av de viktigaste utmaningarna inom vattenbruket är tillgången på fiskmjöl. Efterfrågan är idag högre än utbudet på grund av den snabba utvidgningen av vattenbruket.
I en ny avhandling har odling av de två arterna grå havskatt (ofta kallad kotlettfisk) och europeisk hummer undersökts.
– Dessa två arter uppskattas av konsumenterna och har högt marknadsvärde i Sverige. Målet med studierna har varit att bidra till kunskap om arternas odlingsbiologi. Och samtidigt ha djurens välfärd, en cirkulär ekonomimodell och minimal miljöpåverkan i åtanke, i enlighet med FN:s agenda 2030, säger avhandlingens författare James Hinchcliffe.
Ökar proteinvärdet
Studier från avhandlingen visar att det är möjligt att producera högvärdigt foderprotein från outnyttjade biprodukter. Idag används till exempel inte det fiskkött som finns kvar vid skelettet när fiskfiléer har avlägsnats.
– Med en ny process kan vi ta till vara på det fiskköttet och på så sätt få ett högre proteinvärde på fiskmjölet. Genom att generellt använda foder som i högre utsträckning innehåller biprodukter från sjömatsindustrin kan också bruket av vildfångad foderfisk, som exempelvis anjovis, minska.
Utvecklat särskilt foder för hummerlarver
Genom laboratorieförsök har James Hinchcliffe och hans forskarkollegor även utvecklat ett artspecifikt foder för att matcha hummerlarvers behov av lämplig näring.
– En av de största utmaningarna med att odla hummer är att öka överlevandet under larvstadierna. Därför tog vi fram kunskap om den mest gynnsamma sammansättningen av foder för de tidiga livsstadierna.
Hummerlarverna växer och överlever bäst när de får äta på sina artfränder och i dagens hummerodlingsindustri syns därför en hög grad av kannibalism.
Ett tiotal olika slags foder med lokala råvaror undersöktes i studierna.
– Vi fann att en diet som innehöll en andel räkor, som kom från lokala biprodukter från industrin, var den bästa källan och mest lovande kandidaten till ett hållbart hummerfoder.
Havskatt bra att odla
Även näringsbehovet för havskatt undersöktes i studier.
– Den andel protein som behövds i fodret för optimal tillväxt visade sig vara relativt hög - minst hälften av innehållet i fodret.
Sammantaget visar studierna att havskatt verkar vara en bra art att odla. Fisken är relativt lätt att hantera och motståndskraftig mot stress.
– Min förhoppning är att resultaten från studierna ska bidra med kunskap och kunna nyttiggöras i samhället för ett miljömässigt hållbart vattenbruk och produktion av nyttig mat i Sverige, säger James Hinchcliffe.
Kontakt:
James Hinchcliffe, institutionen för biologi och miljövetenskap, mobil: 0723-18 43 33, e-post: james.hinchcliffe @bioenv.gu.se
Ttitel: A circular economy approach for sustainable feed in Swedish aquaculture
Digital publicering: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/61866
Handledare: Elisabeth Jönsson Bergman
Foto:
James Hinchcliffe med hummer, fotograf Linda Svanberg.
Havskatt, fotograf, Thrandur Björnsson.
Carina Eliasson
Pressansvarig kommunikatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 98 73
e-post: carina.eliasson@science.gu.se
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 47 500 studenter och 6 400 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se. Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (uniofgothenburg). Följ oss på Instagram.
Taggar:
