Havskräftan utsatt för allt större miljöpåverkan

Hur havsförsurning, syrebrist och tungmetallen mangan påverkar havskräftans olika livsstadier undersöks just nu i ett storskaligt experiment på Västkusten av forskare vid Göteborgs universitet.

Vid Sven Lovén centrum för marina vetenskaper i Fiskebäckskil pågår just nu ett storskaligt experiment med havskräftor, där ett 10-tal forskare är involverade.

Beteende och effekter undersöks

Forskarna vill undersöka vad som händer när kräftorna utsätts för en kombination av havsförsurning och två andra för arten vanliga stressfaktorer: ; syrebrist och mangan.

Havskräftan lever på kustnära havsbottnar, som redan idag utsätts för perioder av syrebrist, och syrebristen befaras öka med klimatförändringarna. Syrebrist kan i sin tur leda till frisläppning av tungmetallen mangan från havsbottnarna.

- Syftet med experimentet är att undersöka vilka effekter framtida havsförsurning kan ha för den ekonomiskt och ekologiskt viktiga havskräftan, säger Anna-Sara Krång, forskare vid institutionen för biologi och miljövetenskap, som leder försöken.

Kräftor testas i försurat havsvatten

Sedan slutet av november har hälften av försökskräftorna fått gå i försurat havsvatten som motsvarar de nivåer som kan förväntas finnas vid havsbottnarna om cirka 100 år om utsläppen av växthusgaser fortsätter i samma takt som idag.

Kräftorna utsätts sedan dessutom för ytterligare stress i form av syrebrist och mangan.

- Vi studerar havskräftans olika livsstadier; ägg, juveniler och vuxna hanar och honor. För att skapa oss en bred bild av vilka effekter som är att vänta i framtiden undersöker vi inte bara flera olika livstadier, utan också ur många olika aspekter; allt från förändringar i havskräftornas immunförsvar och fysiologi till beteendestörningar, säger Anna-Sara Krång.

Kartläggning för att kunna möta framtiden

Forskarna har i tidigare studier sett att miljöförändringar kan göra kräftdjur mer infektionskänsliga och även orsaka fysiologiska förändringar och beteendestörningar. Men aldrig tidigare har en kombination av dessa stressfaktorer undersökts med så många parametrar i ett och samma experiment.

Genom experimenten hoppas forskarna få en helhetsbild av hur havskräftan kommer att påverkas i en nära framtid, om inte utsläppen av växthusgaser minskar drastiskt.

-  Min förhoppning är att resultaten från experimenten, förutom att belysa hur havskräftan kommer att påverkas, också kan användas för att kartlägga och förutspå hur våra marina ekosystem kommer att förändras och utmanas i framtiden, säger Anna-Sara Krång.

Kontakt:

Anna-Sara Krång, Institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet

0 31 -786 95 42, 0766 -22 95 42 , anna-sara.krang@bioenv.gu.se

Foto:

Fotograf: Anna-Sara Krång, Susan Gotensparre (gruppbild)

Carina Eliasson
Pressinformatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 98 73
e-post: carina.eliasson@science.gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar: