Hela familjen behöver uppmärksammas vid kontakter med psykiatrin
Barn som är anhöriga till patienter inom vuxenpsykiatrin mår sämre psykiskt jämfört med barn i allmänhet. Men genom användning av förebyggande interventioner kan risken för att barnen själva utvecklar psykisk ohälsa minskas. Det visar en ny avhandling i psykologi från Göteborgs universitet.
Sedan tidigare är det känt att barn som har en förälder med en psykiatrisk diagnos har en förhöjd risk att själva drabbas av psykisk ohälsa. Detta bekräftas i en ny avhandling som bland annat undersökt måendet hos barn i åldern 8 till 17 som har minst en förälder med depression, ångest eller bipolär sjukdom och därför var i kontakt med vuxenpsykiatrin. Barnen mådde klart sämre psykiskt jämfört med barn i allmänhet. Resultaten visade även att ju yngre barnen var, desto sämre mådde de.
– Att barnen mår sämre kan bero på många saker. Men särskilt viktigt är hur förälderns psykiska ohälsa påverkar deras föräldraförmåga och hur familjen hanterar och pratar om det som händer i familjen. Utan rätt stöd till familjen kan barnen må sämre än vad de hade behövt göra, säger Lina Wirehag Nordh som skrivit avhandlingen.
Positiva effekter av förebyggande interventioner
Avhandlingen visar dock hoppfulla resultat. Lina Wirehag Nordh följde barnen under ett år och undersökte deras mående över tid. Specifikt undersöktes effekten av två manualbaserade förebyggande interventioner som används inom vuxenpsykiatrin i Sverige idag. De innebär samtal med familjemedlemmar om förälderns psykiatriska diagnos och om riskfaktorer och skyddsfaktorer i barnets liv. Ett av huvudmålen med samtalen är att stödja familjens kommunikation om förälderns diagnos och att ge stöd till föräldrarna angående hur de kan stödja barnens utveckling. Resultaten visar att båda interventionerna minskade risken för att barnen själva skulle utveckla psykisk ohälsa som oro, nedstämdhet eller utagerande beteenden, jämfört med då andra tillgängliga stödinsatser användes.
Föräldrar till barn på BUP behöver stöd
Avhandlingen har också studerat föräldrar till barn som remitterats till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). 41 procent av föräldrarna angav i samband med deras barns första besök inom BUP att de hade ökade psykiska besvär. Hälften av dessa föräldrar uppgav ett år senare att de trots sitt dåliga mående inte diskuterat det med personalen de mött.
– Att inte fråga om föräldrars mående när deras barn har kontakt med vården kan innebära att viktig information missas. Det kan vara information som kan vägleda vilka insatser hela familjen behöver. Föräldrar kan behöva vägledas till eget stöd, men insatser inom barn- och ungdomspsykiatri kan också behöva anpassas mer utifrån familjens situation.
Uppmärksamma hela familjen
Sedan 2010 säger hälso- och sjukvårdslagen att personal inom sjukvården särskilt ska beakta barns behov av information, råd och stöd när en förälder har ett psykiatriskt tillstånd. Trots det är det få familjer som får den typ av interventioner som studerats i avhandlingen.
Sammantaget belyser studierna vikten av att uppmärksamma alla familjemedlemmar inom psykiatrin och att se till att lämpliga insatser för att stödja hela familjen sätts in.
– Baserat på mina resultat rekommenderar jag fortsatt och mer utbredd användning av de två förebyggande interventionerna som undersökts. Dels minskar risken för att barn till föräldrar i vuxenpsykiatrin ska utveckla psykisk ohälsa, dels finns även tecken på att föräldrar kan känna sig stärkta i sin föräldraroll. Inom barn- och ungdomspsykiatri är det viktigt att den behandling som ges anpassas till hela familjens situation och behov, för att ge så god vård som möjligt till barn med psykisk ohälsa.
Mer information om interventionsstudierna
De två förebyggande interventioner som undersöktes i avhandlingen heter ”Beardslee familjeintervention” och ”Föra barnen på tal”. Interventionerna både skiljer sig åt och har likheter med varandra. Interventionerna är olika långa (från ett till åtta tillfällen) och innefattar olika familjemedlemmar under träffarna (antingen både barn och föräldrar eller enbart föräldrar). Båda interventioner fokuserar dock på saker som risk- och skyddsfaktorer i barnets liv samt lägger stor vikt vid att förbättra kommunikationen kring förälderns diagnos inom familjen.
Mer information om avhandlingen
Till grund för avhandlingens tre studier ligger två kliniska forskningsprojekt. Två av studierna är genomförda inom ramen för ett forskningsprojekt inom vuxenpsykiatrin, som har finansierats av Socialstyrelsen och genomförts i samarbete mellan Göteborgs universitet och Lunds universitet. Den tredje studien är genomförd inom BUP i samarbete mellan Göteborgs universitet och Sahlgrenska universitetssjukhuset. I samtliga studier är det föräldrar som är deltagare och data har samlats in med hjälp av frågeformulär.
Avhandlingen The family and the patient An investigation of mental health problems, risk factors, and support for members of the families of psychiatric patients är försvarad. Länk till avhandlingen: https://hdl.handle.net/2077/75948
Kontakt
Lina Wirehag Nordh, e-post: lina.wirehag@psy.gu.se, telefon: 031–786 18 56
Sofia Calderon
Psykologiska institutionen
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 16 54
e-post: sofia.calderon@psy.gu.se
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 800 studenter och 6 700 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se. Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.
