Helnykterhet effektivaste målet vid behandling av alkoholproblem
Behandlingar av alkoholproblem ger bättre effekt om målet är helnykterhet än om målet är kontrollerat drickande. Men oavsett målsättning gör behandlingar att klienter bestående minskar sin alkoholkonsumtion. Det visar en långtidsstudie från Göteborgs universitet.
I studien har 349 vuxna alkoholberoende följts upp först efter två och ett halvt år och sedan fem år efter avslutad behandling. Bland klienterna hade en grupp målet att bli helnyktra, en annan att ha en kontrollerad alkoholkonsumtion. För en tredje grupp fanns inget mål uppsatt. Alla klienter i studien hade gått i olika evidensbaserade behandlingar i Region Västra Götaland; två 12-stegsbehandlingar och en psykosocial behandling
– Vår forskning visar att majoriteten av klienterna antingen var helnyktra eller hade en låg till måttlig alkoholkonsumtion vid båda uppföljningstillfällena, säger psykolog Kristina Berglund, en av forskarna bakom studien.
– Men bäst resultat visar gruppen som hade helnykterhet som mål, säger hon.
Av de klienter med helnykterhet som mål var 76 procent antingen helnyktra eller hade en låg till måttlig alkoholkonsumtion efter fem år. Som jämförelse hade 59 procent i gruppen med kontrollerad konsumtion samma låga konsumtion, och bland dem utan mål när de startade behandlingen var motsvarande siffra 61 procent.
Det som utmärkte klienter med nykterhet som målsättning var också att de hade dubbelt så hög alkoholkonsumtion som de andra klienterna, drygt 11 flaskor vin i veckan i medeltal, när de påbörjade behandlingen. De hade också haft problem länge, i medeltal i 13 år.
Andra studier har visat på samma resultat, men ingen har tidigare följt upp behandlingarna efter så lång tid som denna. Resultaten har betydelse för den pågående debatten om nykterhet kontra kontrollerad alkoholkonsumtion som behandlingsmål vid alkoholberoende.
– Det är viktigt att de som behandlar personer med alkoholproblem upplyser klienterna att helnyheterhet är den mest effektiva målsättningen för att resultatet ska hålla över tid. Detta gäller speciellt för de klienter som under en lång tid haft en hög alkoholkonsumtion, säger Kristina Berglund.
Mer information:
Studien är gjord inom det longitudinella och tvärvetenskapliga projektet Gothenburg Alcohol Research Project (GARP) vid psykologiska institutionen, Göteborgs universitet.
Studien redovisas i artikeln Outcome in relation to drinking goals in alcohol-dependent individuals: A follow-up study 2.5 and 5 years after treatment entry i Alcohol and alcoholism (Volume 54, May 2019). Digital publicering: https://doi.org/10.1093/alcalc/agz042
Kontakt:
Kristina Berglund, docent i psykologi, telefon: 070–877 47 80, e-post: kristina.berglund@psy.gu.se
Lars-Olof Karlsson
Kommunikatör
Tel: 031-786 4841, 0766-184841
E-post: lars-olof.karlsson@gu.se
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 47 500 studenter och 6 400 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.
Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (uniofgothenburg). Följ oss på Instagram.
Taggar:
