Hög kostnad för behovsanställdas flexibilitet
Sedan 1990-talet har allt fler i Sverige en tidsbegränsad anställning. Bland dessa har det skett en markant ökning av de som kallas in när arbetsgivaren ser ett kortvarigt behov. Men de behovsanställda betalar ett högt pris för arbetsgivarens önskan av flexibilitet. De har svårt att planera sina liv och många upplever ekonomisk stress. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet.
Johan Alfonsson har i sin avhandling undersökt vad som kan förklara att allt fler unga arbetar som behovs- och timanställda och hur anställningen påverkar deras liv. Han kopplar framväxten av behovsanställningar till de förändringar som skett i den svenska och globala ekonomin från och med 1970-talets kriser och pekar på att allt större del av ekonomin är baserad i högrörliga sektorer som finans- och tjänstesektorn.
– Man producerar just-in-time och verksamheten anpassas efter precis så mycket arbetskraft som behövs i stunden. För att att det ska fungera krävs en flexibel och rörlig personalstyrka som är villig att hoppa in och arbeta vid behov, säger han.
Hans resultat visar att utvecklingen möjliggjorts av två anledningar.
– Sverige har genomgått en exceptionell förändring de senaste 30 åren. Dels har lagen om anställningsskydd succesivt försvagats. I början av 90-talet hade vi bland de hårdaste regleringarna för att använda tillfälliga anställningar, idag har vi bland de svagaste i EU. Dels har arbetslösheten ökat dramatiskt och trycket på de arbetslösa att söka fler jobb har ökat utbudet av arbetskraft som accepterar dessa villkor.
Brist på förutsägbarhet skapar stress
Johan Alfonsson har även undersökt hur behovsanställda påverkas av anställningsformen, och visar att den skiftar från att vara primärt positiv till att vara otrygg och plågsam. Skillnaderna beror på att anställningarna är utformade på olika sätt, att olika personer har olika ekonomiska förutsättningar samt om personen är i anställningen frivilligt eller ofrivilligt.
I avhandlingen identifieras tre olika typer av behovsanställningar: nomadanställd, stående inhoppare och informellt vikariat. De rör sig från den mest otrygga till en mindre osäker variant.
– De som sällan vet när eller var de ska arbeta är de som upplever högst ekonomisk stress och osäkerhet. På grund av den ekonomiska otryggheten måste de planera tiden då de inte arbetar som om de kan få arbete. Det leder till svårigheter att planera livet utanför arbetet och det sociala livet kan drabbas negativt. De som oftare vet när och var de ska arbeta upplever dessa problem i mindre utsträckning, säger han.
Enligt Johan Alfonsson finns det ett starkt ideal i vårt samhälle att vi ska kunna styra våra egna liv och besitta ett självbestämmande.
– Detta självbestämmande blir svårt för de behovsanställda att leva upp till, många av dem upplever att kontrollen över deras liv begränsas och att de fråntas möjlighet att planera fritid och utveckla sociala relationerna. Det är den här bristen på förutsägbarhet som orsakar problem. För att komma tillrätta med detta behöver antalet behovsanställningar begränsas och den här gruppen behöver få tillgång till en a-kassa lättare.
För mer information:
Johan Alfonsson, doktorand i sociologi, Göteborgs universitet, telefon: 073-689 4075, e-post: johan.alfonsson@socav.gu.se
Avhandlingen Alienation och Arbete. Unga behovsanställdas villkor i den flexibla kapitalismen finns digitalt publicerad: http://hdl.handle.net/2077/63302. Disputationen sker den 28 augusti kl. 13:15 i Linnésalen, Seminariegatan 1A, Göteborg.
Paulin Nande
Kommunikatör
Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Telefon: 031–786 66 55
E-post: paulin.nande@gu.se
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 47 500 studenter och 6 400 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se. Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (uniofgothenburg). Följ oss på Instagram.
Taggar:
