Höga halter metan i havet kring läckan

Report this content

Den vetenskapliga expeditionen från Göteborgs universitet till Nord Stream-läckan är hemma igen. Med sig har forskarna massor med prover att analysera. Det är för tidigt att dra några slutsatser, men metanhalterna nära läckan var cirka tusen gånger högre än normalt.

Efter fem dagar till sjöss är forskningsfartyget Skagerak hemma i Göteborg igen. Den akut iscensatta expeditionen till Nord Stream-läckorna i Östersjön är över och forskarna är nöjda.

– Det har gått otroligt bra, med tanke på den korta förberedelsetiden. Vi fick med de forskare och den utrustning vi önskade på mindre än 48 timmar, säger Katarina Abrahamsson, marin kemist och koordinator för expeditionen på Göteborgs universitet.

Tyska forskare hjälpte till

Metangasutsläppet upptäcktes den 26 september och i över en veckas tid läckte det ut metangas i havet. Det var viktigt att komma i väg direkt för att kunna se effekterna av ett sådant här stort utsläpp, för att fånga viktiga data, menar Abrahamsson. Under 54 timmar tog expeditionen upp 100–200 vattenprover.

– Vi hade 20 olika mätplatser med cirka 9–18 kilometers mellanrum, för att kartlägga metanets utbredning i vattnet. Till vår hjälp hade vi forskare och utrustning från Alfred Wegener-institutet i Tyskland. De kan särskilja metan från naturgasledningen från det som förekommer naturligt, säger Katarina Abrahamsson.

Vad såg ni?

– I vattenproverna uppmätte vi halter av metan som var upp till 1 000 gånger högre än normalt. Spridningsmönstret för metanet från läckan var komplicerat och svårförklarat. En orsak är att vi inte kunde mäta på hela utsläppet eftersom vi bara fick gå med fartyget på svenskt vatten, vilket är en begränsning. Vi hann helt enkelt inte söka tillstånd från Danmark, säger Katarina Abrahamsson.

Metangasen löser sig i vattnet och när det når ytan går det upp i atmosfären som gas igen. Hur länge de förhöjda metanhalterna blir kvar i Östersjön beror på hur strömmarna går och när läckaget upphör.

Oklar effekt på marina livet

Vilken effekt de höga halterna av metan kan få på det marina livet är oklart. Det finns bakterier i vattnet som kan oxidera metangas för att växa och bli fler.

– Jag har filtrerat vattenprover under expeditionen för att se om det har skett en tillväxt av dessa bakterier när metanhalten är förhöjd i vattnet, säger Carina Bunse, marinbiolog på Göteborgs universitet.

Hur kan det påverka biologiska livet i Östersjön?

– Nu är det höst och snart lågsäsong för växt- och djurplankton. Om de metangasätande bakterierna växer till på bekostnad av andra planktonarter så skulle det kunna påverka näringsväven lokalt. Men det är att gå händelserna i förväg, först ska vi göra DNA-analyser av innehållet i vattenproverna innan vi kan dra några slutsatser, säger Carina Bunse.

Skagerak är tillbaka i Göteborg och nu börjar ett digert arbete för forskarna. Alla vattenprover och mätningar ska analyseras och diskuteras innan det går att säga något säkert om vilken påverkan som utsläppen från Nord Stream har på det marina livet på längre sikt. Det finns redan planer på nya expeditioner till vattnen öster om Bornholm.

– Vi behöver skapa oss en överblick av mätningarna och kunna sammanfatta dem i en första vetenskaplig artikel. Med lite tur kan den publiceras före årsskiftet, säger Katarina Abrahamsson.

Kontakt: Katarina Abrahamsson, marin kemist och koordinator för Skageraks expedition till Nord Stream-läckorna, telefon: 0766-22 90 51, katarina.abrahamsson@gu.se

Olof Lönnehed
Pressansvarig kommunikatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 69 70

e-post: olof.lonnehed@science.gu.se

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 500 studenter och 6 500 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.  Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.

Prenumerera

Media

Media