Höger eller vänster – en livsviktig fråga
Många molekyler har en höger- och en vänsterform, precis som en sko. I läkemedel är det viktigt att den rätta formen av molekylen används. Forskare vid Göteborgs universitet har kunnat producera den ena spegelbilden genom att använda kristaller med speciella egenskaper. Det här kan få stor betydelse för framställningen av läkemedel.
Molekyler som är likadana fast spegelvända kallas kirala efter det grekiska ordet för hand.
Spegelformerna av kirala molekyler har identiska egenskaper utom då de samverkar med andra kirala molekyler, ungefär som att vänsterskon passar vänsterfoten bättre än högerskon.
Bara ena spegelbildsformen används
Våra kroppar innehåller kirala molekyler, till exempel aminosyror i proteiner och sockermolekyler i vår arvsmassa. Men i allt levande används endast den ena av de två spegelbildformerna.
- Varför det är så är en gåta för forskarvärlden, men det här har stor betydelse bland annat för produktionen av läkemedel, säger Susanne Olsson vid Institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet.
I våra kroppar kan spegelbilderna ha olika effekt, där den ena kan ge den önskade effekten medan den andra i värsta fall kan ge upphov till allvarliga biverkningar.
- Alla nya läkemedel idag måste innehålla endast spegelbildformen med den önskade effekten. Men när en kiral molekyl produceras i ett laboratorium så får man lika mycket av de två spegelbilderna, säger Susanne Olsson.
Problem separera från läkemedlet
Hittills har man framställt den verksamma spegelbildsformen genom att tillsätta en spegelbildform av ett annat ämne. Problemet är då att ämnet måste separeras från läkemedlet.
Att det är möjligt att producera den önskade spegelbildsformen utan att behöva tillsätta spegelbildformer av några andra ämnen anses av en del kemister vara omöjligt.
- Men genom att använda föreningar där spegelbildsmolekylerna växlar mellan att vara högerformen och vänsterformen så har jag lyckats få alla kristaller att innehålla endast den ena spegelbilden. Därmed har jag gjort det omöjliga, nämligen producerat endast den ena spegelbildsformen utan att använda något annat ämne, säger Susanne Olsson.
Hon anser att metoden är industriellt användbar eftersom kristallisation är en process som är bra för storskalig produktion.
Länk till avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/32316
Handledare: Professor Mikael Håkansson
Kontakt: Susanne Olsson, Institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet, +46 31 7869106, mobil 0709 609 757,
susanne.olsson@chem.gu.se, susanne.olsson1983@gmail.com
Foto
Bild på kristaller av Susanne Olsson
Porträttbild av Sara Törnqvist
Carina Eliasson
Pressinformatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 98 73
e-post: carina.eliasson@science.gu.se
Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.
Taggar:
