Högre bensinskatt drabbar inte de fattiga

Högre skatt på bensin är en effektiv klimatpolitik som avsevärt kan minska utsläppen av växthusgaser. Ett vanligt argument mot höjda bensinskatter är föreställningen att de främst drabbar de redan fattiga. Men nu visar forskare vid Göteborgs universitet med världens största undersökning av bensinskatters påverkan att det inte är låginkomsttagare utan medel- och höginkomsttagare som påverkas mest. Särskilt tydlig är effekten i fattiga länder. 

Just nu pågår FN:s klimatförhandlingar COP17 i Durban, Sydafrika. Världen behöver minska utsläppen av växthusgaser med minst två procent per år för att undvika mer global uppvärmning än två grader.

– Bensinbeskattning är en effektiv klimatpolitik och har inte någon oproportionerligt negativ effekt på fattiga människor. Mäktiga lobbyister har motarbetat höjningar av bensinskatten och fått människor att tro att en sådan klimatpolitik framförallt skulle drabba de fattiga. Våra forskningsresultat motsäger detta, och särskilt tydligt är det i utvecklingsländer, säger Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitet och Lead author för FN:s klimatpanels (IPCC) arbetsgrupp om Mitigation of climate change.

Thomas Sterner är redaktör för och medförfattare till den nya boken Bränsleskatter och de fattiga – fördelningseffekter av bensinskatter och deras konsekvenser för klimatpolitiken, som skrivits av 35 framstående forskare och som presenteras under FN:s klimatmöte.

Med exempel från 25 länder undersöker de 35 forskarna påståendet att bensinskatter skulle drabba de fattiga mest. Bland författarna till boken finns framstående forskare från Kina, Indien, Indonesien, USA, Latinamerika, flera länder i Afrika och Europa.

– Svaret på frågan varför världens klimatförhandlingar går så trögt handlar om synen på global rättvisa. Fattiga länder släpper ut betydligt mindre växthusgaser per person. Vår forskning visar att om priset på fossila bränslen höjs går det att samtidigt nå hållbar ekonomisk tillväxt, minskad fattigdom och ett förbättrat klimat, säger Thomas Sterner.

Forskarna drar slutsatsen att i vissa höginkomstländer, främst USA, kan höjd bensinskatt i någon utsträckning påverka de redan fattiga mest (regressiv skatt), men i de flesta länder och särskilt i utvecklingsländer gäller att högre bränsleskatter främst påverkar medel- och höginkomsttagare (skatten är progressiv). I exempelvis Indien, Kina och många afrikanska länder är bilar och drivmedel lyxvaror. I många europeiska länder, däribland Sverige, är effekten av bensinskatt neutral, det vill säga alla hushåll oavsett inkomstnivå lägger ungefär lika stor andel av sin inkomst på bensinskatt. 

Utsläppen från transportsektorn står för en stor del, omkring 25 procent, av de globala utsläppen av fossilt koldioxid. Andelen har vuxit på senare år. I EU har den stigit från 20 till 30 procent under de senaste 20 åren. 

Thomas Sterner betonar att internationella klimatförhandlare måste prioritera frågor om global rättvisa och ojämlika effekter av klimatpolitik.

– Högre bensinskatt är en effektiv klimatpolitik för att minska utsläppen av växthusgaser och andra föroreningar från transportsektorn och exemplifierar samtidigt dessa rättviseaspekter.

För mer info kontakta Thomas Sterner: thomas.sterner@economics.gu.se, Tel: 031-786 13 77

Boken Fuel Taxes and the Poor, The Distributional Effects of Gasoline Taxation and Their Implications for Climate Policy ges ut av RFF Press, Resources for the Future i Washington DC (www.rff.org) tillsammans med EfD, Environment for Development initiative (www.environmentfordevelopment.org), som leds av Enheten för miljöekonomi vid Göteborgs universitet med finansiering från Sida. Länk till Routledge hemsida om boken: http://www.routledge.com/books/details/9781617260926/

Informatör
Karin Backteman
Tel: 031-786 25 95
E-post: karin.backteman@economics.gu.se

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 39 000 studenter och 5 700 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar: