Högre intensiv fysisk aktivitet ger fler hälsovinster

Att röra på sig är avgörande för en god hälsa. Men alla aktiviteter är inte lika effektiva.
För att få hälsovinster krävs en högre intensiv fysisk aktivitet än tidigare forskning visat, enligt en ny avhandling från Göteborgs universitet.

– Mina resultat visar hur viktigt det är med tillräckligt intensiv fysisk aktivitet för att få hälsovinster och att det beror på vilken kondition personen har. Det räcker inte att minska stillasittandet, säger Jonatan Fridolfsson, nyligen disputerad i kost- och idrottsvetenskap.

Resultaten i avhandlingen bygger på data från fyra tidigare stora hälsostudier som mäter fysisk aktivitet. Jonatan Fridolfsson har analyserat samma data på nytt med hjälp av förbättrade metoder för databearbetning och statistisk analys, vilket gör det möjligt att mer exakt mäta sambandet mellan olika nivåer av fysisk intensitet och hälsa.

Högre fysisk intensitet krävs
Fysisk aktivitet är allmänt erkänt som en viktig faktor för att förebygga och behandla olika sjukdomar. Men hälsoeffekterna av olika intensitet av fysisk aktivitet har inte varit lika tydliga.

I avhandlingen har Jonatan Fridolfsson studerat ett fysiologiskt mätvärde som anger intensiteten i olika fysiska aktiviteter, det så kallade MET-värdet (Metabolic Equivalent of Task). Till exempel motsvarar en MET energiförbrukningen för en individ i sittande vila, medan en rask promenad i fem kilometer på en timme har ett värde på cirka 4 MET och intensivt hoppande med hopprep motsvarar drygt 11 MET.

Nuvarande rekommendationer från bland andra Folkhälsomyndigheten betonat att det krävs minst måttlig intensitet för att få hälsofördelar, vilket motsvarar en tröskel på 3 MET. Men det är en för låg nivå för de flesta personer. I stället pekar resultaten i avhandlingen mot en tröskel på närmare 4,5 MET under 150 − 300 minuter i veckan, utspritt över de flesta veckodagarna, för att få flest hälsovinster.

Konditionsnivån avgörande
Avhandlingen visar att konditionsnivån är en avgörande faktor för att bestämma den nödvändiga intensiteten av fysisk aktivitet för att uppnå hälsovinster. Detta har inte visats tidigare när fysisk aktivitet uppmätts i vardagen. Däremot har tidigare forskning antytt att det skulle vara en viktig faktor baserat på studier i laboratoriemiljö.

− Den fysiska aktiviteten ska vara tillräckligt intensiv för att man ska bli varm och andfådd. Ett riktmärke kan vara att det ska gå att prata, men inte sjunga. Om man är äldre och har dålig kondition kan det räcka med vardagssysslor, men för den som är ung och frisk kan det till exempel krävas löpning eller snabb cykling för att få en bättre hälsa. Det viktiga är att aktiviteten är tillräckligt intensiv för att förbättra konditionen.

Resultatet skiljer sig från Folkhälsomyndighetens rekommendationer genom att starkare betona vikten av måttlig till högintensiv aktivitet och att det inte räcker att byta ut stillasittandet mot vilken aktivitet som helst.

– Det krävs däremot inte maximal ansträngning som ger blodsmak för att förbättra sin kondition och därmed hälsa. Men specifika hälsovinster kan vara kopplade till olika intensitetsnivåer. Det krävs till exempel högre intensitet för att sänka sina blodfetter än för att sänka sitt blodsocker, säger Jonatan Fridolfsson.

Skräddarsydd fysisk aktivitet
Den nya kunskapen kan användas inom hälso- och sjukvården för att skräddarsy fysisk aktivitet för olika personer för att förebygga och behandla sjukdom och bidra till bättre livskvalitet.

– Studien visar hur viktigt det är att anpassa fysisk aktivitet till individuella behov och förutsättningar. Det är avgörande för att främja en långsiktigt hållbar och hälsosam livsstil, säger Jonatan Fridolfsson.

Titel: Statistical advancements in analyzing accelerometer-measured physical activity intensity

Kontakt: Jonatan Fridolfsson, telefon: 070 584 29 28, e-post: jonatan.fridolfsson@gu.se

FAKTA:
För att mäta fysisk aktivitet objektivt används så kallade accelerometrar, en form av rörelsemätare, som till exempel ett aktivitetsarmband. Den förbättrade databearbetningen bygger på en form av frekvensfiltrering som gör att högintensiv aktivitet fångas bättre än om man använder den vanligast förekommande metoden för databearbetning.

De analysmetoder som används är multivariat statistik. Metoderna identifierar detaljerade intensitetsmönster av fysisk aktivitet som är kopplade till olika hälsoutfall. Dessa mönster gör det möjligt att studera vilken intensitet av fysisk aktivitet som är starkast kopplad till hälsa för olika personer.

Data från fyra tidigare hälsostudier har använts i avhandlingen:

• LIV 2013, Livsstil, prestation, hälsa. Studien består av ett slumpmässigt urval av den svenska befolkningen mellan 20 och 65 år och undersöker hur livsstilen påverkar hälsan.

• SCAPIS-studien (Swedish CArdioPulmonary bioImage Study) är en stor svensk forskningsstudie som syftar till att öka förståelsen för hur hjärt-kärlsystemet påverkar hälsan. Studien inleddes 2010 och omfattar cirka 30 000 slumpmässigt utvalda personer i åldrarna 50 till 64 år från sex olika regioner i Sverige. Studien kombinerar omfattande kliniska undersökningar, laboratorietester och avancerad bildteknik för att skapa en detaljerad bild av deltagarnas hälsa.

• I.Family är en multinationell studie av drygt 2500 europeiska barn, med data från 2013 och 2014 om bland annat blodtryck, kroppsmått, blodfetter och blodsocker.

• Bunkefloprojektet startade hösten 1999 som ett samverkansprojekt mellan skola, idrottsföreningar och forskning. Effekten av daglig schemalagd fysisk aktivitet hos barn i årskurs 1-9 studerades. Resultaten visar på kopplingar mellan fysisk aktivitet, motorisk träning och skolprestationer. Forskare på Ortopeden på Skånes universitetssjukhus, SUS, har samtidigt studerat effekterna av motorisk träning på barns skelett.

Ragnhild Larsson
Redaktör
Utbildningsvetenskapliga fakulteten 
GÖTEBORGS UNIVERSITET
Mobil: 0766-18 61 55

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 800 studenter och 6 700 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.  Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.

Taggar: