Hur idéer tolkas kan ha betydelse vid omorganisationer i offentlig sektor

Jakten på det bästa sättet att leda, styra och organisera offentliga verksamheter pågår ständigt, och olika idéer anammas i olika tid. Att vissa av dem blir framgångsrika och andra inte har att göra med hur de tolkas på den plats de introduceras. Det visar en ny avhandling från Förvaltningshögskolan. 

Idéer om ledning, styrning och organisering kommer och går på ungefär samma sätt som en modefluga. Men vissa förändringsarbeten kan bli livskraftiga över tid. Julia Carlsson har i sin avhandling studerat tre kommuner som jobbat med intraprenad, en organisationsform för offentlig sektor som blev i ropet i början av 00-talet men snart därefter övergavs av många. I de tre utvalda kommunerna har dock intraprenaden behållit sin status. Julia Carlsson har försökt ta reda på varför.

− Intraprenad, som innebär att enheter inom ett landsting eller en kommun ges ett utökat självstyre i relation till förvaltningen, tolkades olika i de tre kommunerna, också över tid. Det var en nyckel i att förstå varför organisationsformen blev, eller inte blev, livskraftig under olika perioder, säger hon.

Med hjälp av intervjuer och textmaterial, som till exempel tjänsteskrivelser, politiska beslut och tidningsartiklar, har Julia Carlsson undersökt vad som gjorde att intraprenad höll sig vid liv i just i de här kommunerna. Hon har sedan skapat en modell över vad som påverkade organisationsformens livskraft. Modellen består av tre delar: mottagaren, bäraren och tolkningen av idén, i det här fallet intraprenaden.

När det gäller mottagare handlar det i huvudsak om hur lik eller olik organisationsformen var tidigare förändringsarbeten i den organisation där den introducerades.

– Om intraprenaden associerades med positiva minnen fick organisationsformen energi och draghjälp av det, och tvärtom. Jag fann också att negativa minnen ibland kunde utgöra en drivkraft. Då blev organisationsformen en lösning på tidigare problem.

Bäraren, det vill säga vem eller vilka det var som gav inspiration till att intraprenaden skulle introduceras i en kommun, har också betydelse. Det handlar om ifall bäraren är en förebild, är lik eller olik den verksamhet där organisationsformen introduceras, liksom relationen dem emellan.

Slutligen påverkade även den tolkningsram som intraprenad gavs. Egenskaper som stärkte organisationsformen var exempelvis att den tolkades som rationell, familjär och associerades till berättelser.

– I två av kommunerna beskrevs intraprenad som ett resultat av kämpande hjältar, i det här fallet rektorer. I den tredje handlade intraprenad om undersköterskor som blivit stärkta i sin yrkesroll. Berättelserna gjorde intraprenad mer meningsfull än vad den annars skulle ha varit för de som arbetade med den, dramaturgi kan ha en stor betydelse för idéer.

Med avhandlingen hoppas Julia Carlsson kunna ge ökade kunskaper kring vad som leder till att idéer blir livskraftiga eller inte på den plats de introduceras. Kunskaper som kan vara till hjälp för alla som står inför ett förändringsarbete.

– Forskning har länge hävdat att idéer på modet mer sällan än ofta leder till förändring utan istället fungerar som symbolik för att man är modern. Men min studie visar att dessa idéer kan bli mer än flyktiga förändringsambitioner i ett skyltfönster. Hur och när har till stor del att göra med den kulturella tolkning som görs av idéer när de landar i en verksamhet, säger hon.

Om Intraprenad
En intraprenad innebär att en offentlig verksamhet får ett utökat självstyre i relation till förvaltningen. Verksamheten får ekonomiska medel från sin uppdragsgivare, till exempel en kommun, och är då samtidigt kommunalt anställd och har ansvar för driften av verksamheten. I ett kontrakt, som upprättas mellan förvaltning och verksamhet regleras graden av befogenheter och ansvar. Hur kontrakten ser ut varierar men vanligt förekommande villkor är utökade befogenheter i personalfrågor och utvecklingsarbeten samt möjlighet att föra med sig överskott mellan budgetåren. Poängen med intraprenad är att självstyret ska leda till effektivitet, höjd kvalitet samt ökad innovationsförmåga.

Kontakt:
Julia Carlsson, telefon: 073−312 71 94, e-post: julia.carlsson@spa.gu.se

Titel: När idéer får liv – Om intraprenader i tre olika kommuner

Digital publicering: http://hdl.handle.net/2077/59319

Henrik Sandgren
Kommunikatör, Förvaltningshögskolan
Telefon: 031–786 2952
E-post: henrik.sandgren@spa.gu.se

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 47 500 studenter och 6 400 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se. 
Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (uniofgothenburg). Följ oss på Instagram.

Taggar: