Hur skapas hälsa i ett modernt samhälle?

Report this content

Pressmeddelande från Göteborgs universitet 2010-03-24 Hälsa och ohälsa är mer än bara frånvaro av sjukdom. Välbefinnande, främlingskap eller hemlängtan är uttryck för livskvalitet som ofta uttrycks genom kulturella eller religiösa erfarenheter. Kulturens och religionens betydelse för människors hälsa skall nu studeras och problematiseras genom ett tvärvetenskapligt forskningsprogram vid Göteborgs universitet.

– Hälsa handlar inte längre bara om att vara fri från sjukdom utan också om närvaron av livskvalitet, säger Ola Sigurdson, projektledare och professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet. Forskningsprogrammet "Religion, kultur och hälsa" är unikt på så sätt att forskare i litteraturvetenskap, teologi och statsvetenskap gemensamt söker svaret på frågan om hur hälsa och livskvalitet skapas i vårt moderna samhälle. Det första temat kretsar kring fiktion, lek och hälsa och ska ta reda på hur grundläggande värderingar gestaltas i fiktiva berättelser och vilken betydelse de har för människors tankar om lycka, framgång och välbefinnande. – För många människor är det snarare samtidens fiktiva massmediala berättelser än religionen och de religiösa berättelserna som ger betydelse åt deras liv och formar deras föreställningar om det goda respektive dåliga livet, säger Yvonne Leffler, professor i litteraturvetenskap. Det andra temat rör staten, religionen och hälsan. Tanken är att undersöka vilken roll staten spelar för upprätthållandet eller undermineringen av livsåskådningar och i förlängningen för medborgarens livsval och livsstil. – Vi koncentrerar oss på spänningarna i ett mångkulturellt samhälle och de utmaningar som stat och myndigheter ställs inför, både i försöken att tillgodose kulturella och religiösa rättigheter och samtidigt säkerställa alla individers möjligheter till hög livskvalitet, säger Marie Demker, professor i statsvetenskap. Det tredje och avslutande temat handlar om existens, terapi och hälsa. Här ligger fokus på hur religiösa och medicinska behandlingar och terapier konstruerar gemensamma och individuella föreställningar om hälsa och sjukdom. – Vad är hälsa överhuvudtaget? Andlig hälsa måste inte korrelera med fysisk hälsa och tvärtom. Man kan vara fullt fysiskt frisk men ändå känna sig sjuk. Kanske är det friskt att känna sig sjuk, säger Ola Sigurdson som hoppas att projektet kommer att göra skillnad när det gäller hur man diskuterar kultur, religion och hälsa. Forskningsprojektet Kultur, religion och hälsa kommer att pågå fram till vårterminen 2015. Det leds av Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap, Yvonne Leffler, professor i litteraturvetenskap och Marie Demker, professor i statsvetenskap. Även flera yngre forskare deltar. Projektet finansieras med medel från Sten A Olssons Stiftelse för Forskning och Kultur. För mer information, kontakta Ola Sigurdson, 031-786 5314 eller e-post: ola.sigurdson@lir.gu.se

Prenumerera