Information från andra kan påverka barns vittnesmål

Barns vittnesmål kan i vissa fall vara mycket tillförlitliga. Men om de får tala med andra vittnen innan de hörs finns risk att felaktigheter uppstår i barnens utsagor. En ny metod som kan hjälpa förhörda barn att minnas bättre och lämna mer utförliga vittnesmål presenteras nu i en avhandling från Göteborgs universitet.

Emma Roos af Hjelmsäters avhandling bygger på en serie av studier där barn i åldrarna 7-13 år intervjuades om en händelse de varit med om två veckor tidigare. Innan de intervjuades fick barnen ta del av ett annat vittnes berättelse som innehöll vissa felaktigheter. Överlag mindes barnen händelsen väl och deras utsagor var i hög grad korrekta. Trots detta visade resultaten att det andra vittnets berättelse påverkade barnen att inkludera felaktig information i intervjun. – Barnen påverkades att lägga till falsk information, det vill säga att rapportera sådant som inte hänt. Men de påverkades också att utelämna sann information, säger Emma Roos af Hjelmsäter. Rättsliga konsekvenser Avhandlingen visar alltså att barnen påverkades att begå två olika typer av minnesfel: felaktiga tillägg och felaktiga utelämnanden. Båda dessa typer av minnesfel kan få allvarliga konsekvenser i rättsliga sammanhang. – Om ett vittne tar med felaktiga detaljer i sin utsaga kan det leda till att en utredning leds in på fel spår och i värsta fall att en oskyldig person döms. Om vittnet å andra sidan utelämnar eller lämnar felaktig information kan detta leda till att viktig information förbises, vilket kan förhindra att en utredning kommer vidare, säger Emma Roos af Hjelmsäter. Vittnesutsagor är en vanlig och ofta avgörande bevisform i brottmål och enligt Emma Roos af Hjelmsäter är det viktigt att studera faktorer som kan påverka vittnesmålets tillförlitlighet. Men det är också viktigt att reflektera över vilken typ av händelse och information vittnesmålet handlar om. I avhandlingen undersöktes olika typer av information och resultaten visade att det var stor skillnad beroende på vilken typ av detalj barnen skulle berätta om. – Tidigare forskning har många gånger dragit slutsatsen att barn är opålitliga som vittnen och lätta att påverka. Min avhandling visar att när barn berättar om central information från händelser de själva varit med om, kan deras utsagor vara mycket tillförlitliga, säger Emma Roos af Hjelmsäter. Positiva effekter I en av studierna i avhandlingen undersöktes effekten av ett intervjuformulär där barnen själva fick skriva ner sitt minne av händelsen i en typ av ”själv-intervju”. Resultaten visade att formuläret gjorde att barnen mindes situationer bättre – de barn som använt formuläret gav mer utförliga beskrivningar av händelsen vid intervjun två veckor senare. – Det är ett betydelsefullt resultat, eftersom barn ofta lämnar ganska knapphändig information, medan det i rättsliga sammanhang krävs detaljerade vittnesmål, säger Emma Roos af Hjelmsäter. Avhandlingens titel: Children’s memory reports: the effect of co-witness influence Avhandlingsförfattare: Emma Roos af Hjelmsäter, 031-786 42 83, e-post: emma.roos@psy.gu.se För en e-version av avhandlingen gå till: http://hdl.handle.net/2077/22205 Fakultetsopponentens namn: Professor Ray Bull, University of Leicester, United Kingdom Tid och plats för disputation: Fredagen den 21 maj 2010, kl. 9.00, Sal F1, Psykologiska institutionen, Haraldsgatan 1, Göteborg.