Inga tecken på partiskhet i medierna under valrörelsen

Allianspartierna skildrades mest positivt ­– Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna mest negativt. Men medierna var inte partiska. Idag torsdag presenteras resultaten från den senaste medievalsundersökningen från Göteborgs universitet.

För 40 år sedan genomförde Kent Asp, professor i journalistik vid Göteborgs universitet, den första undersökningen av nyhetsmediernas rapportering av valrörelser. Från och med valet 2018 har professorerna Bengt Johansson och Jesper Strömbäck vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) tagit över granskningen. Idag torsdag presenteras den senaste undersökningen, som numera görs i samarbete med Institutet för mediestudier, i Stockholm.

Sammanlagt har de två forskarna granskat 1 645 artiklar och inslag under valrörelsens sista fyra veckor i de stora nyhetsmedierna, det vill säga Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen, SVT Rapport, SR Dagens Eko och TV4 Nyheterna.

Opartiska medier
Forskarna har undersökt olika aspekter av nyhetsmediernas bevakning av valrörelsen 2018:

• hur mycket uppmärksamhet fick olika aktörer och sakfrågor
• i vilken utsträckning partierna fick negativ eller positiv publicitet
• i vilken utsträckning medierna gestaltade politik som spel, sak respektive skandal
• mediernas användande av opinionsmätningar
• i vilken grad nyhetsmediernas bevakning präglades av den så kallade medielogiken

– Vi har inte funnit några tecken på partiskhet i medierna, även om Alliansen fick en mer positiv behandling än de andra partierna, jämfört med förra valet då det i princip var helt balanserat i alla medierna, säger Bengt Johansson. Att Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna är de som skildrats minst positivt beror till största delen på att de utsatts för mycket kritik från övriga partier.

Förvånade forskare
De mest uppmärksammade sakfrågorna handlade om vård, miljö, invandring samt lag och ordning.

­

– Jag blev själv förvånad när jag i analyssvaren såg att vården varit det mest dominerande ämnet, säger Bengt Johansson. Trots att jag följde valkampanjen nära och intensivt under tiden som den pågick, märkte jag det inte då. Men ämnena växlade under de här fyra veckorna. Torkan och skogsbränderna gjorde att miljöfrågan hamnade i fokus ett tag, men sammanlagt handlade det mycket om kritik mot regeringens LSS-politik och krav på högre löner inom vården.

Undersökningen visar också att det är vanligare att nyhetsmedierna beskriver politiken som spel och strategi, snarare än att politiken handlar om sakfrågor och hur partierna vill lösa olika samhällsproblem.

– Detta är problematiskt, inte bara för att gestaltandet av politik som spel och strategi tränger undan bevakningen av politikens sakfrågor, utan också därför att tidigare forskning visar att det kan leda till minskat politiskt intresse och minskat förtroende för såväl politiker som medier, säger Jesper Strömbäck.

Hämta boken som pdf
Medievalsundersökningen sammanfattas i boken Kampen om mediebilden – nyhetsjournalistik i valrörelsen 2018 som ges ut av Institutet för mediestudier. Boken, som presenteras idag torsdag 11 april, kan hämtas som pdf på institutets webbplats: http://mediestudier.se/

Kontakt: Bengt Johansson, JMG, telefon: 031−786 4984, 070−221 2402, e-post: bengt.johansson@jmg.gu.se

Cajsa Malmström
Kommunikatör
Tel: 070–422 27 85
E-post: cajsa.malmstrom@jmg.gu.se 

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 47 500 studenter och 6 400 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se. 
Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (uniofgothenburg). Följ oss på Instagram.

Taggar: