Internationell satsning på marin forskning i Göteborg

Nu satsas på marin forskning för att hitta nya experimentella system för att förstå vår marina omvärld. Fyra forskare från Göteborgs universitet är med bland dem som får ta del av anslag från Gordon och Betty Moore Foundation.

Marina organismer står för 50 procent av syret vi andas in och för lika mycket av koldioxidupptaget.

Ett hundratal forskare runtom i världen får nu ta emot åtta miljoner amerikanska dollar för att ta itu med utmaningen att utveckla metoder för experimentella modellsystem för havet.

Inom exempelvis biomedicin har forskarna genom bananflugan som modellsystem kunnat dechiffrera komplex biologi. Men inom marin mikroekologi finns få modellsystem, med tillhörande verktyg, som gör det möjligt för forskare att på djupet utforska fysiologi, biokemi och ekologi av de marina mikrober som är viktiga drivkrafter för havets grundläggande cykler.

− Med tanke på att växtplankton är basen för näringskedjor i havet, utan dem ingen fisk, och att de dessutom är helt centrala i jordens kretslopp av i stort sett alla ämnen så vet vi förvinnande lite, säger Anna Godhe vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet.

Kiselalg som modellart

Anna Godhe deltar i det tvärvetenskapliga forskningsprojektets vars yttersta mål är att ta fram ett verktyg för att genetiskt kunna manipulera kiselalger.

−Vi arbetar med en specifik kiselalg som modellart för att studera evolutionära förändringar. För just denna art har vi sekvenserat hela arvsmassan. Kiselalgen bildar så kallade vilceller som sedimenterar till havets botten. På syrefria bottnar kan man ta upp sedimentkärnor och isolera celler som levde för 100 år sen, säger Anna Godhe.

På så sätt kan forskarna studera individer av kiselalg som har sedimenterat nyligen och jämföra deras DNA med de som sedimenterade för 100 år sen.

−Vi vill se vilka effekter mänsklig aktivitet haft på kiselalgerna. Det kan exempelvis gälla övergödning och växthuseffekt. Det får vi reda på genom att utsätta dem för olika stimuli på labbet och genom att studera hur arvsmassan har förändras. Om vi förstår vad som hänt de senaste hundra åren ökar våra chanser till insikt om vad framtida förändringar innebär för vårt ekosystem, säger Anna Godhe.

Projektet leds av molekylärbiologen professor Adrian Clarke på institutionen för biologi och miljövetenskap. Övriga forskare är, förutom Anna Godhe, Anders Blomberg som är professor i funktionell genomik samt Mats Töpel som är bioinformatiker, båda på intuitionen för marina vetenskaper.

Fler modellsystem behövs

För närvarande har forskarna tillgång till mikroskopi och DNA-sekvensering för att förstå havet, men saknar däremot viktiga verktyg i genetik för att kunna göra kraftfulla experimentella modellsystem.

−Vi behöver fler forskare, från olika discipliner, som jobbar med dessa frågor för att vi ska kunna få ett genombrott och verkligen förstå, säger Anna Godhe.

Länk: http://cemeb.science.gu.se/research/target-species-imago+/skeletonema-marinoi

För ytterligare information kontakta:

Anna Godhe, professor vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet

Tel: 0012066618304, E-post: anna.godhe@marine.gu.se               

Adrian K Clarke, professor vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet

Tel: 031-786 2502, E-post: adrian.clarke@bioenv.gu.se                

Bild överst: Skeletonema, ett av de mest vanliga släktena i våra svenska kustnära vatten.

Porträttbild av Anna Godhe.

Carina Eliasson
Pressinformatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 98 73
e-post: carina.eliasson@science.gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar: