Invandrarungdomar förkastar skolans integrationspolicy

Invandrarhörnan kallas den, stället i skolans korridor där stökiga invandrarkillar regerar. Här demonstrerar de ointresse för skolarbetet och ifrågasätter vuxenvärldens syn på integration. De undrar varför de måste blandas på skolan när hela samhället är segregerat. I en avhandling som läggs fram vid Göteborgs universitet ställs ungdomars livstolkande i relation till skolans värdegrund.

Signild Risenfors, universitetsadjunkt vid Högskolan Väst i Trollhättan, har i en etnografisk studie följt fyra klasser under deras sista år på en gymnasieskola. Hon har varit med eleverna på lektioner och under raster, intervjuat dem och bett dem skriva texter om sin livsfilosofi. Det hon studerat sammanfattas i begreppet livstolkande. Det innefattar syn på världen och människan, värderingar, etik och grundhållning i livet.

Överlag fann Signild Risenfors att eleverna anammar skolans demokratiska värderingar.
– Samtidigt finns det ett antal känsliga frågor som många elever menar att de inte kan diskutera öppet i klassrummen. Integration är en sådan fråga. Andra är feminism och aga, men också frågor som hur det känns att vara ensam eller vad förlåtelse egentligen betyder, säger hon.

”Man måste vara politiskt korrekt. Annars märks det i betygen”, säger en elev i studien.

Ibland hettar det till i talet om religion. En annan elev säger: ”Det är bäst att vara försiktig när det gäller religion. Man vill ju inte stöta sig med sina kompisar”.

Integration framstår som en viktig livstolkningsfråga. I avhandlingen beskrivs också andra aspekter av såväl enskilt som socialt livstolkande. I undersökningens skola är invandrarhörnan en av de platser som ungdomarna återkommer till då de berättar om livstolkning. Här kan de uttrycka det som de tycker att de inte får säga i klassrummen.

– Invandrarhörnan är inte bara en identitetsarena utan även en motståndsarena mot samhällets integrationspolicy, säger Signild Risenfors.

Skolpersonalen anser att elevernas beteende i invandrarhörnan är stökigt och att den motverkar integrationen. De vill ha bort den och försöker skapa andra identiteter. I invandrarhörnan spelar ungdomarna hög arabisk, indisk eller bosnisk musik. De skämtar och skrattar. De invandrarkillar som håller till här är högljudda och tar plats.

– Killarna tar kommandot och sätter agendan, säger Signild Risenfors.

Tjejerna hörs och syns också genom att sjunga och dansa. I invandrarhörnan vistas de som inte intresserar sig för skolarbetet. Invandrarungdomar som kommer från statusområden och satsar på höga betyg håller till på andra ställen.

Även etniska svenska elever ifrågasätter integrationspolicyn. De tycker att vuxenvärlden brister i trovärdighet när samhället exempelvis accepterar att invandrare bor i särskilda stadsdelar.

För mer information:
Signild Risenfors, e-post: signild.risenfors@hv.se, telefon: 0706–396741

Läs avhandlingen: http://gupea.ub.gu.se/handle/2077/28025
Signild Risenfors lägger fram sin avhandling ”Gymnasieungdomars livstolkande” vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet.

Disputationen sker 27 jan kl 10.15, Nydqvist & Holmsalen, Högskolan Väst, Trollhättan.

Torsten Arpi
Informatör
Tel: 031-786 21 61
E-post: torsten.arpi@ped.gu.se

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 39 000 studenter och 5 700 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar: