James Joyces klassiker Ulysses väcker ständigt nya frågor

James Joyces Ulysses är en outtömlig modernistisk klassiker som ständigt hittar nya läsare. Nu hedras den med en antologi – det handlar om njurar, språk, religion, kroppsvätskor, drömmar och medvetandeströmmar.

När Ulysses utkom 1922 blev den omedelbart banbrytande. Exakt och närgånget beskriver den ett dygn i Dublinbon Leopold Blooms liv, så närgånget att romanen betraktades som närmast oanständig.

Ulysses bröt också mot den realistiska tradition som hade vuxit fram under 1800-talet. I stället för ett rakt och enkelt berättande arbetar romanen oavbrutet på olika plan, den rör sig vigt mellan historiska epoker, språkliga grepp och psykologiska djupdykningar – inte minst är den känd för sina inre monologer, stream of consciousness, en berättarteknik som kom att prägla hela 1900-talslitteraturen.

– Ett kriterium för att en bok ska kunna kallas klassiker är att den kan läsas om. Det ska vara av förebildligt hög kvalitet och nydanande i sin samtid, men det räcker inte. Det måste kunna läsas om och om igen av generationer därefter, ha en bestående verkningskraft. Den här romanen är verkligen en klassiker. Den håller, den tål omläsning, texten är outtömlig, säger litteraturprofessor Mats Jansson.

Han och Åsa Arping, docent i litteraturvetenskap, är redaktörer för den nya antologin En dag i Dublin. Om James Joyces Ulysses: 18 texter om en roman som hela tiden väcker nya frågor.

– Vi ville belysa Ulysses aktualitet och utforska vad romanen betyder i dag. Har den fortfarande något att säga? Vi tycker det. Många av de frågor vi undersöker i dag, de etiska ingångar som har dykt upp under senare decennier – som genus och postkolonialism – de finns där, säger Åsa Arping.

Hon kallar antologin för ”ett slags helinventering” av Ulysses: texterna spänner över ämnen som berättarteknik, musik, historia, sexualitet, översättningsfrågor, religion, kroppslighet, genus, dialekter, humor och mat. Bland skribenterna finns Erik Andersson, författare och översättare som ligger bakom den senaste svenska översättningen av Ulysses (2012), Lisbeth Larsson, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, och Jens Linder, kock och matskribent.

Med boken följer också en cd med ett hörspel av Ole Lützow-Holm, fritt efter det 18:e kapitlet i Ulysses, med Lena Endre i rollen som Molly Bloom.

Ulysses utspelar sig under ett knappt dygn den 16 juni 1904. Dagen kallas numera för Bloomsday efter bokens huvudperson, och den firas på flera platser i världen med bland annat uppläsningar och litterära promenader. Antologin En dag i Dublin. Om James Joyces Ulysses utkommer inför årets Bloomsday.

Recensionsdag den 16 juni.

Åsa Arping är docent i litteraturvetenskap. Hon har bland annat forskat om varumärkesbyggande i svensk litteraturkritik på 1800-talet, Fredrika Bremer och litteratur i relation till klass och genus.

Mats Jansson är professor i litteraturvetenskap. Han har bland annat forskat om modernismens historia, litteraturkritik, T.S. Eliots författarskap, svensk bildbeskrivande lyrik och intermedialitet.

Båda är verksamma vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet.

För mer information, kontakta Åsa Arping: 0766-18 43 90, asa.arping@lit.gu.se, eller Mats Jansson: 031-786 41 35, mats.jansson@lit.gu.se.

För recensionsexemplar, kontakta Nils Olsson, 0732-48 29 21, nils.olsson@lir.gu.se. Boken finns även i elektronisk form här.

Elin Widfeldt
Kommunikatör
Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion
Tel 031-786 53 17 Mobil 0766-18 53 17
E-post: elin.widfeldt@gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar: