Julakuten: Våra forskare har svaren på frågorna om julen
Jultraditioner, julmat och ledighet, men även stress, ensamhet och ökat missbruk. Julen väcker många frågor och forskare vid Göteborgs universitet kan svara på det mesta.
För journalister har vi därför satt ihop en lista med experter som kan ämnen som är aktuella vid jul, under rubrikerna: Kultur & tradition, Julmaten, Djur, natur & väder, Julhandel & generositet, Hälsa samt Julens baksidor.
Listan ligger också i vårt expertarkiv på webben.
På vissa forskare finns det bilder i Göteborgs universitets bilddatabas, vilka är fria att använda i publicistiska sammanhang. Vänligen ange fotografens namn.
Kultur & tradition
Julen förr och nu – förändring och stabilitet
Julen har många och långa traditioner. Vissa delar är relativt stabila, medan andra har förändrats rejält genom åren. Idag är Kalle Anka, teve-kalendern, jultomten och ljusen självklara, men så har det inte alltid varit. Det mest kontinuerliga är just förändringen. Prata med Mats Nilsson om du vill veta mer om jultraditioner igår och idag.
Mats Nilsson, docent i etnologi, telefon: 031–786 1966, e-post: mats.nilsson@ethnology.gu.se
Julens musik
Ingen annan högtid är förknippad med så mycket särskild musik som julen: allt från Juloratoriet till ”Räven raskar över isen”, ”Gläns över sjö och strand” eller ”Vår julskinka har rymt”. Varför har det blivit så, och varifrån kommer julens musik?
Alf Björnberg, professor i musikvetenskap, telefon: 031–786 4085, 070–328 7911, e-post: alf.bjornberg@musicology.gu.se
Framförande av julmusik
Vill du veta mer om hur du förbereder rösten på att sjunga julsånger och om olika sätt att framföra julmusik? Kontakta i så fall Jan Yngwe.
Jan Yngwe, professor, telefon: 070–750 1850, e-post: jan.yngwe@hsm.gu.se
Judiska högtiden chanukka
Den 2 december i år startar den åtta dagar långa judiska högtiden chanukka, som firas till minnet av återinvigningen av Jerusalems tempel, 164 år före Kristus. Daniel Andersson kan svara på frågor om judendom, chanukka och andra judiska högtider.
Daniel Andersson, universitetslektor i religionsvetenskap, telefon: 031–786 5309, e-post: daniel.andersson@lir.gu.se
Julmat
Julens näringslära
"Mer av allt" brukar vara parollen på svenska julbord och det kan lätt bli för mycket av både fett och sött. Hur ska de som vill äta sunt under julhelgerna tänka när de tar för sig av all den goda julmaten? Lena Hulthén kan ge dig hälsosamma tips.
Lena Hultén, professor emerita i klinisk näringslära, telefon: 031–786 3714, 070–857 4991, e-post: lena.hulthen@medfak.gu.se
Gottebordets risker
Ischoklad, knäck och andra godsaker hör julen till och för de flesta ser matvanorna annorlunda ut under jul- och nyårshelgerna. Men hur påverkas tänderna av ett ständigt småätande och ett högt sockerintag? Det har Peter Lingström koll på.
Peter Lingström, professor i kariologi, telefon: 070–658 5754, e-post: peter.lingstrom@odontologi.gu.se
Djur, natur & väder
Hur överlever insekter vintern?
Många fåglar flyger söderut på vintern, men vart tar myggor, knott och flugor vägen? Kommer de att behöva ändra sina vanor i takt med klimatförändringarna? Oskar Gran vet hur och var insekter övervintrar, vilka som har sin glansperiod just på vintern och till och med fortplanterar sig när det är kallt ute.
Oskar Gran, doktorand ekologisk zoologi, telefon: 070–070 8578, e-post: oskar.gran@bioenv.gu.se
Julens stjärna
Vad var det som hände på julhimlen den där gången för 2000 år sedan? Astronom Maria Sundin kan allt om julens stjärna och andra fenomen på himlavalvet.
Maria Sundin, docent i teoretisk fysik, telefon: 031–786 9172, 076–622 9172, e-post:maria.sundin@physics.gu.se
Vit jul – ett minne blott?
Sinnebilden för det perfekta julvädret är för många ett par grader minus, ett tjockt snötäcke och gnistrande sol. Men hur ofta är det så? Hans Linderholms forskar om regionala klimatvariationer i Europa från 2000 år bakåt i tiden till de nästkommande 100 åren. Han vet bland annat om för oss i södra Sverige ens är rimligt att tro på en vit jul i framtiden.
Hans Linderholm, professor i naturgeografi, telefon: 031–786 2887, 070–858 9504, e-post: hansl@gvc.gu.se
Julstjärnor och andra julblommor
Julstjärnan är egentligen en mexikansk buske som kan bli upp till fyra meter hög och som trivs i torrt och varmt klimat. Hyacinten kommer från östra Medelhavsområdet och Mellanöstern och julrosen är inte alls en ros, utan närmare släkt med smörblommor, sippor och aklejor. Åslög Dahl kan berätta om julens blommor, deras ursprung, kulturhistoria och biologi.
Åslög Dahl, forskare i botanisk ekologi och evolution, telefon: 031–786 2664, e-post: aslog.dahl@bioenv.gu.se
Julhandel och generositet
Begagnade julklappar – hållbart och personligt
Julhandeln 2018 förväntas slå nytt försäljningsrekord. Men går det bra att ge bort begagnade saker? Vad är skillnaden mellan nyproducerat och att använda saker som bär på en historia? Anna Bohlin och Staffan Appelgren är experter på second-hand och återbruk och kan berätta mer om hur vi förhåller oss till våra prylar – gamla som nya.
Anna Bohlin, docent i socialantropologi, telefon: 031–786 4144, e-post: anna.bohlin@globalstudies.gu.se
Staffan Appelgren, lektor i socialantropologi, telefon: 031–786 4333, e-post: staffan.appelgren@gu.se
Lyxkonsumtion och skillnad i män och kvinnors köpvanor
I en tid där utseendet har stor betydelse är skönhetsprodukter i olika former vanliga klappar under granen. Ett Göteborgsföretag har tidigare till och med lanserat nya bröst som årets julklapp. Magdalena Petersson McIntyre kan berätta mer om konsumtionsmönster, lyxkonsumtion och skillnader mellan kvinnors och mäns köpvanor.
Magdalena Petersson McIntyre, docent i etnologi, telefon: 031–786 5668, e-post: magdalena.petersson@cfk.gu.se
Marknadsföring, reklam & varumärken
Julen kan ses som ett av våra starkaste varumärken. Värden som glädje, gemenskap och lycka präglar julen samtidigt som detta skapar en viss press på oss alla. Det dåliga samvetet och vikten av att vilja vara lyckliga utgör en stor anledning till julhandelns ökade omsättning varje år. Våra konsumtionsritualer under julen utgör ett sätt att skapa harmoni och bilden av en lycklig familj. Vill ni veta mer om varför vi gör som vi gör i dessa juletider är det bara att höra av sig till Eva Ossiansson.
Eva Ossiansson, universitetslektor i marknadsföring, telefon: 031–786 1502, 070–843 9280, e-post: eva.ossiansson@handels.gu.se
Logistik – hållbar transport av julklappar
Det är inte bara tomten som har förflyttar sig långa sträckor under och inför julhelgen, det samma gäller oss vanliga människor och gods. Rickard Bergqvist forskar om logistik och kan det mesta om hur logistiken blir kostnadseffektiv, miljömässigt hållbar och med hög kvalité. Till exempel ställer den ständigt ökande e-handeln nya krav på logistiken, så att julklappen du tänkt ge faktiskt kommer fram till rätt plats och i rätt tid.
Rickard Bergqvist, professor i logistik och transportekonomi, telefon: 031–786 5241, 073–029 0087, e-post: rickard.bergqvist@handels.gu.se
Generositet i juletid
Julklappar till barnen, mamma, frun och bästa vännen. Men även en slant till de som har det svårt, via till exempel Röda Korset eller Unicef. Varför ger vi julklappar, och varför är vi så osjälviska i juletid när vi andra gånger kan vara ganska själviska? Olof Johansson Stenman vet mer om generositet.
Olof Johansson Stenman, professor i nationalekonomi, telefon: 031–786 2538, e-post: olof.johansson@economics.gu.se
Välgörenhet
Vilka är de underliggande psykologiska mekanismerna till varför vi vill hjälpa andra?
Karin Boson, psykolog, forskare, mobil: 072–180 7674, e-post: karin.boson@psy.gu.se
Hälsa
Matförgiftning
På julbordet trängs inte bara köttbullar, sill och Janssons frestelse – även bakterier som kan göra oss sjuka trivs när kall mat blir för varm och varm mat står och kallnar. Hur undviker du att hela släkten blir matförgiftad lagom till julottan?
Anna Post, universitetslektor i kostvetenskap, telefon: 073–622 7011, e-post: anna.post@ped.gu.se
Julfirande med ätstörningar – psykisk ohälsa
Julen kretsar ofta kring traditionell mat, middagar och sociala sammanhang. Det kan därför vara en extra känslig period för de med ätstörningar och/eller andra psykiska problem. Hur vi ska sätta gränser, fungera tillsammans med andra samt hantera stress och press kopplat till julen, kan därför bli extra utmanande.
Karin Boson, psykolog, forskare, telefon: 072–180 7674, e-post: karin.boson@psy.gu.se
Stress
Det är mycket som ska hinnas med under december – julklappsinköp, glöggträffar och julbord men också granar som ska kläs, mat som ska lagas och massor av jobb som ska vara klart innan jul. Vilka är då de första symtomen på att vi har för mycket omkring oss och kan drabbats av en stressrelaterad sjukdom?
Ingibjörg Jonsdottir, professor i fysisk aktivitet och hälsa, telefon: 031–342 0710, 070–305 2891, e-post: ingibjorg.jonsdottir@vgregion.se
Hur håller man nyårslöftet om att börja och fortsätta träna?
Många står på nyårsnatten och lovar att starta ett nytt, hälsosamt liv – nu ska det börja tränas! Men hur gör man för att träningslusten ska hålla i sig och inte ska ta slut efter någon månad? Motivationsforskaren Magnus Lindwall kan knepen.
Magnus Lindwall, professor i psykologi med inriktning hälsopsykologi, telefon: 070–960 3545, e-post: magnus.lindwall@gu.se
Jultidens baksidor
Alkoholkonsumtion i juletid
Glögg, julöl, mumma, snaps och sedan nyårsfirande ovanpå det. Under julledigheten dricks det mycket alkohol, vilket kan bli problematiskt för en del personer. Claudia Fahlke forskar om skadligt bruk av alkohol och alkoholberoende, och hur ett problem tidigt kan uppmärksammas och vilka psykologiska insatser som är verksamma vid alkoholproblem.
Claudia Fahlke, professor i hälsopsykologi, telefon: 031–786 4289, 070–861 1620, e-post: claudia.fahlke@psy.gu.se
Alkohol och julfirande – hur påverkas barn?
Dricka öl, vin och sprit är vanligt förekommande vid högtider och ledighet. Hur påverkas vi av detta och hur påverkas barn?
Karin Boson, psykolog, forskare, telefon: 072–180 7674, e-post: karin.boson@psy.gu.se
Ensamhet kan bli extra märkbar under julen
Det är många som sitter ensamma på julafton. Men hur utbredd är ensamheten i Sverige, inom befolkningen i stort och inom olika grupper? Vilka effekter har olika former av ensamhet på vårt välbefinnande och varför har ensamheten dessa effekter?
Bengt Brülde, professor i praktisk filosofi, telefon: 031–786 4180, e-post: bengt.brylde@filosofi.gu.se
När julfirandet är tabu
Julen är en högtid som blivit bärare av symboler från hedniska och kristna traditioner. Hur blir det när julens symboler blivit tabubelagda för en individ? När själva julfirandet blivit något som måste undvikas, samtidigt som den sociala samvaron är präglad av denna återkommande tradition i samhället? Och hur gör man när man vill bryta tabut och börja fira jul för första gången?
Marianne Englund, universitetsadjunkt, psykolog och specialist i klinisk psykologi, telefon: 031–786 19 39, e-post: marianne.englund@psy.gu.se
Jultrafik – trafikforskning, olyckor och krisstöd
Julledigheten är trafikintensiv och tyvärr är olyckor en del av verkligheten. En trafikolycka är ett trauma både för de direkt inblandade och för familj och anhöriga. Jörgen Lundälv forskar om hur trafikolyckor drabbar familjer och närstående, och vilket stöd samhället kan ge när det värsta inträffar.
Jörgen Lundälv, docent i socialt arbete, telefon: 076–172 4711, e-post: jorgen.lundalv@socwork.gu.se
Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (Göteborgs universitet). Följ oss på Instagram.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 800 studenter och 6 200 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.
Taggar: