Julakuten: Forskare vid Göteborgs universitet har svaren på frågorna om julen

Jultraditioner, julmat och julklappar, men även stress och sjukdomar. Julen väcker många frågor och forskare vid Göteborgs universitet kan svara på det mesta.

För journalister har Göteborgs universitet därför satt samman en lista med experter som kan ämnen som är aktuella vid jul. Observera att vi inte kan garantera att alla forskare går att nå hela tiden. Om ni inte får svar på telefon, mejla istället.

På vissa forskare finns det bilder i Göteborgs universitets bilddatabas, dessa är fria att använda i publicistiska sammanhang. Vänligen ange fotografens namn.

Julakuten, och flera andra expertlistor, finns här.

KULTUR & TRADITION

JULENS ETNOLOGI
”Lucia var ett elakt spöke”, står att läsa i en uppteckning från 1800-talets mitt. Varifrån kommer dagens vitklädda och skönsjungande Lucia? Vad har stjärngossarna och Staffan i Lucias följe att göra? När började jultomtar dela ut julklappar? Dessa frågor, och många andra som har med julens etnologi att göra, kan Eva Knuts svara på.
Eva Knuts, universitetsadjunkt i etnologi, telefon: 031–786 4305, e-post: eva.knuts@gu.se

JULEN FÖRR OCH NU – FÖRÄNDRING OCH STABILITET
Julen är en av årets stora helger i Sverige, med långa och många traditioner. Julen innehåller delar som är relativt stabila och annat som tydligare ändrats genom åren. Idag är Kalle Anka, teve-kalendern, jultomten och ljusen självklara, men så har det inte alltid varit. Det mest kontinuerliga är just förändringen. Prata med Mats Nilsson om ni vill veta mer om jultraditioner igår och idag.
Mats Nilsson, docent i etnologi, telefon: 031–786 1966, e-post: mats.nilsson@ethnology.gu.se

JULMUSIK
Ingen annan högtid är förknippad med så mycket särskild musik som julen: allt från Juloratoriet till ”Räven raskar över isen”, ”Gläns över sjö och strand” eller ”Vår julskinka har rymt”. Varför har det blivit så, och varifrån kommer julens musik?
Alf Björnberg, professor i musikvetenskap, telefon: 031–786 4085, 070–328 7911, e-post: alf.bjornberg@musicology.gu.se

FRAMFÖRANDE AV JULMUSIK
Vill du veta mer om hur du förbereder rösten på att sjunga julsånger och om olika sätt att framföra julmusik? Kontakta i så fall Jan Yngwe.
Jan Yngwe, professor i kör och kördirigering, telefon: 070–750 18 50, e-post: jan.yngwe@hsm.gu.se

JULKLAPPENS IDÉHISTORIA
Varför heter det julklapp? Jo, det kommer sig av att givaren förr klappade/knackade på dörren och anonymt kastade in ett paket i huset. Sedan var det upp till mottagaren att genom julrimmet både avslöja sändaren och innehållet. Traditionen, som sträcker sig minst tillbaka till 1700-talet, kan Andreas Önnerfors berätta mer om.
Andreas Önnerfors, docent i idéhistoria, 070–676 9323, e-post: andreas.onnerfors@lir.gu.se

JULBONADER
Målade julbonader har en lång historia i Sverige. Långt innan tomten hamnade på väggarna i svenska hem i jultid dekorerade man med bibliska motiv under helgerna. Inga-Lill Nyström disputerade 2012 med avhandlingen Bonadsmåleri under lupp. Spektroskopiska analyser av färg och teknik i sydsvenska bonadsmålningar 1700–1870 och kan svara på frågor om denna typ av måleri.
Ingalill Nyström, universitetslektor i konservering, telefon: 031–786 5701, 076–618 5701, e-post: ingalill.nystrom@conservation.gu.se

JULPYNT FÖRR OCH NU
Julpynt innebar förr att man tog fram de allra finaste inredningstextilier man ägde, ofta vävnader med abstrakta mönster. Anneli Palmsköld forskar om textil och handarbete nu och då och studerar slöjd och hemslöjd som idé och fenomen, och kan mycket om julpynt.
Anneli Palmsköld, universitetslektor med inriktning på slöjd och kulturhantverk, telefon: 031–786 4709, 070–282 1415, e-post: anneli.palmskold@conservation.gu.se

LJUSETS HÖGTID OCH TRADITIONER
Julen är ljusets högtid – men varför det? Hur firades jul förr i tiden? Vad är egentligen julens färger och former? Och vad lekte man? Vad är en julhög? Och hur såg julgranens företrädare ut?
Anneli Palmsköld, universitetslektor inriktning på slöjd och kulturhantverk, telefon: 031–786 4709, 070–282 1415, e -post: anneli.palmskold@conservation.gu.se

JULMATEN

JULMAT IGÅR OCH IDAG
Sill, lax, skinka, köttbullar, prinskorv och så en liten nubbe därtill. Det svenska julbordet är fyllt av traditioner, men varför äter vi just det är gör? Och hur skiljer sig dagens julbord från det våra farföräldrar åt?
Hillevi Prell, universitetslektor i kostvetenskap, telefon: 031–786 4212, e-post: hillevi.prell@ped.gu.se

JULENS NÄRINGSLÄRA
”Mer av allt” brukar vara parollen på svenska julbord och det kan lätt bli för mycket av både fett och sött, vilket inte är bra för hälsan. Hur ska de som vill äta sunt under julhelgerna tänka när de tar för sig av all den goda julmaten? Lena Hulthén kan ge oss hälsosamma tips.
Lena Hultén, professor i klinisk näringslära, telefon: 031–786 3714, 0708–57 49 91, e-post: lena.hulthen@medfak.gu.se

SOCKER OCH BARN
Barn i Europa får i sig i snitt ett hekto socker om dagen. Under julen blir det i många fall ännu mer. Det finns flera hälsofaror med att i tidig ålder vänja sig vid ett högt intag av sockerrika livsmedel som ger mycket energi men lite näringsämnen.
Christel Larsson, professor i kostvetenskap, telefon: 070–911 6519, e-post: christel.larsson@ped.gu.se

DJUR, NATUR & VÄDER

DEN OPTIMALA JULEN FÖR MASKAR OCH INSEKTER  
Många fåglar flyger söderut på vintern, men vart tar maskar, myggor, knott och flugor vägen – hur och var ”firar de jul”? Och kommer de att behöva revidera sina jultraditioner i takt med de klimatförändringar som vi ser tecken på? Christer Erséus vet mycket om hur och var maskar och insekter övervintrar, och en hel del om de insekter som har sin glansperiod just på vintern och till och med fortplanterar sig när det är kallt ute.
Christer Erséus, professor i systematik och biodiversitet, telefon: 0703–57 67 13, e-post: christer.erseus@bioenv.gu.se

JULENS STJÄRNA
Vad var det som hände på julhimlen den där gången för 2000 år sedan? Astronom Maria Sundin kan allt om julen stjärna och andra fenomen på himlavalvet.
Maria Sundin, docent i teoretisk fysik, telefon: 031–786 9172, 076–622 91 72, e-post: maria.sundin@physics.gu.se

VIT JUL?
Sinnebilden för det perfekta julvädret är för många ett par grader kallt, ett tjockt snötäcke och gnistrande sol. Men hur ofta är det så? Hans Linderholms forskning handlar bland annat om regionala klimatvariationer i Europa från 2000 år bakåt i tiden och för de nästkommande 100 åren och han vet bland annat om det ens är rimligt att tro på en vit jul för oss i södra Sverige.
Hans Linderholm, professor i naturgeografi, telefon: 031–786 2887, 070–858 9504, e-post: hansl@gvc.gu.se

JULSTJÄRNOR OCH ANDRA JULBLOMMOR
Julstjärnan är egentligen en mexikansk buske, som kan bli upp till fyra meter hög och som trivs i ett torrt och varmt klimat. Hyacinten kommer från östra Medelhavsområdet och Mellanöstern och julrosen är inte alls en ros, utan är närmare släkt med smörblommor, sippor och aklejor. Åslög Dahl kan berätta om julens blommor, deras ursprung, kulturhistoria och biologi.
Åslög Dahl, forskare, telefon: 031–786 2664, e-post: aslog.dahl@bioenv.gu.se

TOMTENS RENAR – OCH VINTERNS ALLA DJUR
Hur kan man hjälpa fåglar och andra smådjur att överleva i kylan? Det och allt annat om vinterns alla djur kan dessa två zoologer svara på.
Kristina ”Snuttan” Sundell, professor i zoofysiologi, telefon: 031–786 3671, 073–301 8758 e–post: kristina.sundell@bioenv.gu.se
Urban Olsson, docent i systematik och biodiversitet, telefon: 031–786 3453, e-post: urban.olsson@bioenv.gu.se         

VINTERVÄGHÅLLNING
För många innebär julhelgen timmar bakom ratten, ofta i dåligt väglag. Då kan det vara bra att veta att nytillverkade bilar samlar in väder- och vägdata vilket kan göra väghållningen och trafiksäkerheten bättre. Vägklimatologerna Torbjörn Gustavsson och Jörgen Bogren samarbetar i projekt med bland annat Volvo och Trafikverket.
Torbjörn Gustavsson, universitetslektor i naturgeografi, telefon: 031–786 1964, 070–917 02 52, e-post: torbjorn@gvc.gu.se
Jörgen Bogren, universitetslektor i naturgeografi, telefon: 031–786 1964, 070–917 0251, e-post: jorgen@gvc.gu.se

JULHANDEL & GENEROSITET

JULTURISM
Jul på Liseberg, Julstaden Göteborg, julmarknader på bondgårdar och gamla slott. För dem som vill julturista under december finns oräkneliga möjligheter att göra så. Hur påverkar dessa säsongsbundna evenemang en stads ekonomi och hur berör den lokalbefolkningen? Tommy D. Andersson forskar om turismkulturens ekonomi och vet mer om julturismens effekter.
Tommy D. Andersson, professor i turismens ekonomi, telefon: 031–786 1526, e-post: tommy.andersson@handels.gu.se

KONSUMTIONSMÖNSTER & LYXKONSUMTION
I en tid där utseendet har stor betydelse är skönhetsprodukter i olika former vanliga klappar under granen. Ett Göteborgsföretag lanserar till och med nya bröst som årets julklapp. Magdalena Petersson McIntyre kan berätta mer om konsumtionsmönster, skillnader mellan kvinnors och mäns köpvanor, och lyxkonsumtion.
Magdalena Petersson McIntyre, docent etnologi, telefon: 031–786 5668, e-post: magdalena.petersson@cfk.gu.se

HÅLLBAR KONSUMTION
Julen är ett tillfälle då mer vardaglig shopping tar sig lite mer extravaganta uttryck. Shopping handlar vanligtvis om att söka acceptans med hjälp av en normaliserad och uppdaterad arsenal av produkter, shopping blir på så vis en viktig del av vår identitet. På julen vill vi ge till andra och till oss själva så att vi känner oss utvalda och älskade. Vi är värda det där lilla extra som betonar att vi är framgångsrika och betydelsefulla. Cecilia Solér kan prata om att årets julklapp, aktivitetsarmbandet, speglar att prestation på alla livets områden har kommit att bli en viktig del av vår identitet.
Cecilia Solér, universitetslektor i företagsekonomi, telefon: 031–786 5611, e-post: cecilia.soler@handels.gu.se

MARKNADSFÖRING, REKLAM & VARUMÄRKEN

Julen kan ses som ett av våra starkaste varumärken. Värdet har bestått över tiden och vårdas ömt av många för att bibehålla viktiga symboliska värden. Värden som glädje, gemenskap och lycka präglar julen samtidigt som detta skapar en viss press på oss alla och utnyttjas av andra. Det dåliga samvetet och vikten av att vilja vara lyckosamma utgör en stor grund till julhandelns ökade omsättning varje år. Förutom att köpa oss till julens ideal kan vi välja att göra det genom imaginära handlingar. Att drömma sig bort med Ernst pyssel på teve eller en tidning med recept på mat som du aldrig kommer laga. Vill ni veta mer om varför vi gör som vi gör i dessa juletider är det bara att höra av sig till Eva Ossiansson.
Eva Ossiansson, universitetslektor i marknadsföring, telefon: 070–843 92 80, 031–786 1502, e-post: eva.ossiansson@handels.gu.se

LOGISTIK

Det är inte bara tomten som har förflyttar sig långa sträckor under och inför julhelgen, det samma gäller oss vanliga människor och gods. Rickard Bergqvist forskar om logistik och kan det mesta om hur logistiken blir kostnadseffektiv, miljömässigt hållbar och med hög kvalité. Till exempel ställer den ständigt ökande e-handeln nya krav på logistiken, så att julklappen du tänkt ge faktiskt kommer fram till rätt plats och i rätt tid. 

Rickard Bergqvist, professor i logistik och transportekonomi, telefon: 031–786 5241, 073–029 0087, e-post: rickard.bergqvist@handels.gu.se

GENEROSITET I JULETID
Julklappar till barnen, mamma, frun och bästa vännen. Men även en slant till de som har det svårt, via till exempel Röda Korset eller Unicef. Varför ger vi julklappar, och varför är vi så osjälviska i juletid när vi andra gånger kan vara ganska själviska? Olof Johansson Stenman vet mer om generositet.
Olof Johansson Stenman, professor i nationalekonomi, telefon: 031–786 2538, e-post: olof.johansson@economics.gu.se

KÖPRÄTT OCH AVTALSRÄTT – VAD GÄLLER VID KÖP OCH BYTE?
Ibland innehåller paketet precis det som du hade högst upp på önskelistan. Ibland innehåller det något som du inte vill ha, så vad gör du om julklappsskjortan är ful, om du inte behöver en ny brödrost och om du redan har läst boken du fick av moster Agda? Ingmar Svensson kan köp- och avtalsrätt och vet vad som gäller om du vill byta din julklapp mot något annat.
Ingmar Svensson, universitetsadjunkt i juridik, telefon: 031–786 1530, e-post: ingmar.svensson@law.gu.se

HÄLSA

GALLSTENSANFALL
För mycket fet mat kan orsaka smärtsamma gallstensanfall och risken ökar med stigande ålder. Julmaten kan därför vara en utmaning för dem som ligger i riskzonen. Henrik Sjövall vet hur du minskar risken att drabbas och vad du gör om du råkar ut för ett gallstensanfall.
Henrik Sjövall, professor i mag-tarmkanalens fysiologi och patofysiologi, telefon: 070–744 4691, e-post: henrik.sjovall@medfak.gu.se

MATFÖRGIFTNING
På julbordet trängs inte bara köttbullar, sill och Janssons frestelse – även bakterier som kan göra oss sjuka trivs när kall mat blir för varm och varm mat står och kallnar. Hur undviker du att hela släkten blir matförgiftad lagom till julottan?
Anna Post, universitetslektor i kostvetenskap, telefon: 073–622 7011, e-post: anna.post@ped.gu.se

NÖTALLERGI
En stor skål med blandade nötter och mandel i gröten är obligatoriska för många svenskar under julen. Detta kan göra julhelgen till ett minfält för alla nöt- och mandelallergiker, eftersom det räcker med väldigt små mängder för ge allergiska reaktioner hos de värst drabbade – för vissa kan dammet från knäckning av nötter utlösa allergi. Vilka är symtomen och vad finns det för behandling? Jan Lötvall kan svara på dessa frågor och många andra om nöt- och mandelallergi.
Jan Lötvall, professor i klinisk allergologi, telefon: 0706–88 20 05, e-post: jan.lotvall@gu.se

STRESS 
Det är mycket som ska hinnas med under december - julklappsinköp, adventsfikor, glöggträffar och julbord med arbetskamraterna. Till detta kommer granar som ska kläs, mat som ska lagas samtidigt som massor ska vara klart på jobbet innan jul. Stressigt värre. Hur ska vi tänka för att kunna känna julefrid? Och vad är de första symtomen på att vi har för mycket omkring oss och kanske drabbats av en stressrelaterad sjukdom? Ingibjörg Jonsdottir är chef på institutet för stressmedicin och kan stressfrågor.
Ingibjörg Jonsdottir, professor i fysisk aktivitet och hälsa, telefon: 031–342 0716, 070–305 2891, e-post: ingibjorg.jonsdottir@vgregion.se

ÄR JULEN KIDNAPPAD AV FÖRVÄNTNINGAR OCH KOMMERSIALISM?
Att få och att ge är viktiga bekräftelser på att vi är socialt delaktiga och har ett värde som personer. Juletider, föreställer vi oss, är också tider för gemenskap, vila och eftertanke. Allt detta är viktigt i synnerhet i vår tid av växande psykisk ohälsa. Dessa djupa mänskliga behov har exploaterats sönder till en kommersiell mekanik som tömmer givandet på innehåll och skapar stress, konflikter och existentiell tomhet. Är julen kidnappad av kommersialismen och de förväntningar människor bär med sig om den perfekta julen? Psykolog Mats Eklöf kan resonera vidare om detta.
Mats Eklöf, docent i psykologi, telefon: 031-786 4695, e-post: mats.eklof@psy.gu.se

GOTTEBORDETS RISKER
Ischoklad, knäck och andra godsaker hör julen till och för de flesta ser matvanorna annorlunda ut under jul- och nyårshelgerna. Men hur påverkas tänderna av ett ständigt småätande? Det har Peter Lingström koll på.
Peter Lingström, professor i kariologi, telefon: 0706–58 57 54, e-post: peter.lingstrom@odontologi.gu.se

VINTERKRÄKSJUKA
Lagom till jul kommer den alltid, som en oinbjuden gäst. Vinterkräksjukan. Många har under årens lopp fått ställa in sina julplaner när hela familjen däckats av calicivirus. Vilka är vinterkräksjukans symtom, varför sprider sig viruset så snabbt, och hur tar vi bäst hand om de som drabbas? Tomas Bergström är experten.
Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi, telefon: 0705–26 43 69, e-post: tomas.bergstrom@microbio.gu.se

INFLUENSA
Julen är en tid av många sociala kontakter då släkt och vänner träffas. Dessutom är det oftare kallt ute vilket gör att virus trivs extra bra och detta sammantaget gör att influensasäsongen ofta ökar runt jul och nyår. Går det att ta sig igenom julledigheten frisk? Tomas Bergström vet hur.
Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi, telefon: 0705–26 43 69, e-post: tomas.bergstrom@microbio.gu.se  

JULKLAPPSPARFYMEN
Parfym och hudkrämer är populära julklappar. Men var femte svensk lider av någon sorts kontaktallergi. Anna Börje är kemist med siktet inställt på dermatologi, det vill säga läran om huden och dess sjukdomar.
Anna Börje, docent i kemi, telefon 031–786 9012, 076–622 9012, e-post: aborje@chem.gu.se

SEX

Julen är inte bara barnens högtid. Det är en tid då många föräldrar är lediga och ska ta igen på sex- och samlivet som prioriterats bort i vardagen. Universitetslektor Tone Ahlborg är auktoriserad sexualrådgivare och forskar kring sex i parrelationen. 

Tone Ahlborg, lektor i reproduktiv hälsa, telefon: 031–786 6053, 073–215 5641, e-post: tone.ahlborg@gu.se

Ulrika Lundin
Pressekreterare
Göteborgs universitet
telefon: 031–786 6705, 070–775 8851
e-post: ulrika.lundin@gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar: