Kan hoppkräftor anpassa sig till havsförsurning? Tja ... det beror på

Ett alltmer försurat hav till följd av människans aktiviteter har blivit ett allvarligt hot mot många arter. Nu visar nya studier att vissa marina arter kan anpassa sig till havsförsurningen - men bara under särskilda omständigheter.

De små hoppkräftorna Pseudocalanus acuspes har stor betydelse som föda för fisklarver i Norra ishavet och Nordatlanten. När lagren av hoppkräftor sjunker så minskar också fiskbeståndet.

Studie över flera generationer

Forskarna Sam Dupont vid Göteborgs universitet och Peter Thor vid Norsk Polarinstitutt har genomfört ett antal experiment med hoppkräftor för att bedöma hur känsliga de är för havsförsurning.

Tidigare publicerade studier har visat att många marina arter har problem med att klara havsförsurningen. Men undersökningarna har då pågått bara under ett par veckor och väldigt få studier har undersökt om djuren kan anpassa sig genom naturligt urval.

Den nya forskningsstudien är unik eftersom den fokuserar på hoppkräftans anpassning efter två generationer och under olika grader av havsförsurning. (En generation för hoppkräftorna varar cirka 60 dagar.)

Anpassar sig under vissa villkor

Resultaten visar att hoppkräftor kan anpassa sig till havsförsurningen. Men hoppkräftorna anpassar sig först vid extrem försurning och när pH, som är ett mått på havsvattnets surhetsgrad, avviker från nuvarande säsongsvariationer. Under måttlig havsförsurning kunde forskarna inte se någon anpassning alls.

- Vår forskning belyser behovet av att se över hur vi definierar" kontroll "och" framtida "scenarier”. Det är viktigt att tänka på den naturliga variationen om du inte vill underskatta eller överskatta effekterna, säger Sam Dupont, forskare vid Institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet.

Anpassningen inte utan kostnad

Den nya studien visar också att anpassningen till havsförsurningen kostar. Hoppkräftorna som utsattes för havsförsurning fick en minskning av äggproduktionen med 29 procent. En minskning med närmare en tredjedel av hoppkräftorna kan få allvarliga konsekvenser för framtida fiskproduktion.

- Fisken kan förlora en stor del av en av sina viktigaste födokällor under larvstadiet. Men lyckas vi minska utsläppen och därmed minska havsförsurningen, skulle vi kunna behålla de populationer av hoppkräftan som finns idag, säger Peter Thor, vid Norsk Polarinstitutt.

Forskningsresultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften "Global Change Biology".

Länk>> http://onlinelibrary.wiley.com/advanced/search/results

Foto:

Porträttbild av fotograf Malin Arnesson

Kontakt:

Sam Dupont, forskare

Institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet

sam.dupont@bioenv.gu.se +46 31 786 9531

Carina Eliasson
Pressinformatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 98 73
e-post: carina.eliasson@science.gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar: