Kemiska cocktails påverkar tillväxt och beteende hos fisk
Kemikalier sprids kontinuerligt i miljön och både människor och djur är utsatta för en konstant exponering. Nya studier på zebrafisk visar att hormonstörande kemikalier inte bara inverkar på vuxna fiskar utan även deras yngel, bland annat påverkas beteendet.
Vissa kemikalier kan påverka hormonsystemet i en organism och därmed ha inverkan på viktiga processer som till exempel tillväxt och hjärnans utveckling.
Miljöföroreningarna förekommer dessutom oftast som blandningar av olika sorters kemikalier i vår omgivning, något som gör dem mer utmanande att studera.
– Utgångspunkten för mina studier har varit EU-projektet EDC-MixRisk och den svenska SELMA-studien från Karlstad universitet, som visat att blandningar av hormonstörande ämnen, så kallade EDCs, Endocrine Disrupting Chemicals, uppmätta i gravida kvinnor är förknippade med negativa effekter på deras barn, bland annat vad det gäller födelsevikt och hjärnans utveckling, säger Lina Birgersson, författare till en ny avhandling.
Studierna en del av omfattande EU-projekt
Lina Birgerssons studier ingår i EU-projektet EDC-MixRisk, där påverkan av kemikalieblandningarna EDCs undersöks experimentellt i olika cell-och djurmodeller. EU-projektet innehåller studier inom bland annat epidemiologi, biostatistik, kemi, experimentell biologi och riskbedömning.
Lina Birgersson har gjort studier med laboratorieförsök på zebrafiskar, men också utfört fältstudier med abborre i förorenade svenska sjöar. Bland annat har hon undersökt effekter hos zebrafiskynglen efter korta exponeringar med tre olika EDC-blandningar.
– Mina studier visade att EDC-blandningar påverkar gener relaterade till sköldkörtelsystemet och har effekter på hur zebrafiskyngel simmar. I studier med en av blandningarna såg vi att ynglen till att börja med blev mer hyperaktiva för att i ett senare skeende simma mindre än kontrollgruppen.
Kemikalieblandningarna påverkar simningen
För en av blandningarna noterades effekter redan vid koncentrationer 10–100 gånger lägre än medelkoncentrationerna uppmätta i gravida kvinnor.
– I studierna syntes förändringar hos ynglen efter kemikalieexponeringarna. De var mer hyperaktiva och vi såg också förändringar i gener som förknippas med sköldkörtelsystemet, som under tidig utveckling reglerar tillväxt och hjärnans utveckling, säger Lina Birgersson.
Även immunförsvaret påverkas
Som ett komplement studerade Lina Birgersson också möjliga effekter av EDCs i ekosystem. I en fältstudie utanför Ronneby undersökte hon vild abborre i sjöar, som förorenats av högfluorerade ämnen (PFASs) från brandskum från närliggande militära anläggningar.
– Vi fann att livslång exponering för PFASs i en förorenad sjö kan påverka både sköldkörtelsystemet och immunförsvaret hos vild abborre. PFASs är en känd grupp av EDCs som finns bland annat i brandskum, kosmetika och non-stick beläggningar i stekpannor.
Kontakt: Lina Birgersson, institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet, mobil: 076-815 92 91, e-post: lina.birgersson@bioenv.gu.se
Alternativ kontakt: Joachim Sturve, professor vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet, 031-786 36 88, joachim.sturve@bioenv.gu.se
Handledare: Joachim Sturve
Avhandlingens titel: Effects of mixtures of endocrine disrupting chemicals – Thyroid disruption and behavioural effects in fish models
Digital publicering: http://hdl.handle.net/2077/70218
Fakta om forskningen
Fiskarna exponerades under tidiga utvecklingsstadier och ynglens beteende testades. Organismer är särskilt känsliga för EDCs om exponeringen sker under tidiga utvecklingsstadier.
De kritiska blandningarna som använde i experimenten innehöll ett antal ftalater, perfluorerade kemikalier och bisfenol A eller triklosan.
Studierna har gjorts inom ramen för EU-projektet EDC-MixRisk, som nyligen publicerat resultat i en artikel i Science. I den artikeln kunde forskarna stärka en misstänkt risk för barns språkutveckling och utveckla nya principer för riskvärdering av kemikalieblandningar.
EDC-MixRisk-studien
Studien var ett samarbete mellan sju svenska samt sex internationella lärosäten och genomfördes i tre steg. I ett första steg identifierades en blandning av kemikalier i blod och urin på gravida kvinnor baserat på SELMA-studien från Karlstad universitet. Dessa kunde kopplas till bland annat försenad språkutveckling hos barnen. I den kritiska blandningen ingick ett antal ftalater, bisfenol A och perfluorerade kemikalier.
I ett andra steg genomfördes experimentella undersökningar för att studera sambandet mellan humanrelevanta nivåer av denna blandning och hormonstörning eller andra biologiska mekanismer.
I ett tredje steg användes slutligen fynden från de experimentella undersökningarna för att utveckla nya principer för att riskvärdera EDC-blandningar.
Länk till artikel i Science: https://www.science.org/doi/10.1126/science.abe8244
Carina Eliasson
Pressansvarig kommunikatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 98 73
e-post: carina.eliasson@science.gu.se
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 500 studenter och 6 500 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se. Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.
Taggar:
