Keramikern Mårten Medbo talar genom lera

Ser man språk som ett medel för att förmedla information, är lerbaserad språklighet lika självklart som kroppsspråk, maktspråk eller barnspråk. Det menar Mårten Medbo i sin avhandling Lerbaserad erfarenhet och språklighet. Avhandlingen är Sveriges första i ämnet konsthantverk.

I rollen som keramiker har Mårten Medbo alltid sett sig själv som en språklig utövare. Ibland mer medvetet, ibland mindre, men för honom är leran alltid ett sätt att kommunicera. Han menar att konsten är en språklig praktik och att det är hantverket som gör konsten tillgänglig.
– För att förstå nyanserna och för att kunna gå på djupet är språklig träning central i alla språk. Den som är duktig på det keramiska hantverket och materialet lera har en större lerbaserad språklighet.

Mårten Medbo är kritisk till den instrumentella syn på konsthantverk som slagit igenom de senaste decennierna. I så väl den allmänna debatten som på konsthögskolorna ses konsthantverket i första hand som en metod för att uppnå något annat, till exempel som ett sätt att ifrågasätta normer och strukturer. En av anledningarna till att han ville doktorera var för att få möjlighet att vända på det gängse synsättet och istället låta praktik se på teori.
– Som jag skriver i förordet väcktes ett frö när jag och en kollega lite skämtsamt ställde frågan varför det är lättare att föreställa sig en textbaserad keramiker än en lerbaserad statsvetare. Det satte fingret på de språkliga materialens olika status och kvalitet.

Han menar att dagens högskolesystem främjar ett visst sorts konsthantverk – det konceptuella. Konsthantverk som syftar att ta del av samhällsdebatten får mer utrymme i tidningarna.
– Det pågår en akademiseringsprocess. Det gäller inte bara för keramik och lera utan för all hantverksbaserad språklighet inom akademin. Det språkhierarkiska systemet inom konsten sätter text först, sedan exempelvis foto och lera. 

Som svar blev sista ”ordet” i avhandlingen en utställning, Slutkommentar, där han visade skulpturer och objekt i lera, tillsammans med videosekvenser om hur hantverket går till. Utställningen utgör sista delen av avhandlingen. Den kan ses som en lerbaserad reflektion över den textbaserade delen i avhandlingens första del.

Den konstnärliga forskningen i Sverige har funnits i cirka 20 år, men det var först år 2010 som konsthantverk blev ett självständigt forskarutbildningsämne.

Men att forska var ingen självklarhet för Mårten Medbo. Han hoppade av gymnasiet som 17-åring för att arbeta som lärling på ett krukmakeri. Vägen till en disputation har varit lång. Minst sagt.
– Så här, nu när jag nästan är i mål, är tanken svindlande.

Efter att ha tillbringat fyra år med fokus på textverkstaden längtar Mårten Medbo efter sin lerverkstad. Den 14 december är det upp till bevis. Då lägger han fram sin avhandling vid HDK – Högskolan för Design och Konsthantverk vid Göteborgs universitet.

Avhandlingens titel: Lerbaserad erfarenhet och språklighet
Opponent: Jonna Bornemark, docent, Södertörns högskola
Betygsnämnd: prof Ingela Josefson (Stockholms Konstnärliga Högskola), Førsteamanuensis Kjell Rylander (Kunsthøgskolen i Oslo), fil dr Gunnar Almevik (Göteborgs universitet).
Språk: svenska med engelsk sammanfattning. Disputationen är på svenska.

Tid för disputation: 14 december 2016, kl. 13.00
Plats för disputation: Konstbiblioteket, HDK, Kristinelundsgatan 6-8, Göteborg

Recensionsexemplar: Vill du ha ett exemplar av avhandlingen skickad till dig, kontakta: forskarutbildningshandläggare Emma Grundström, emma.grundstrom@gu.se, 031−786 4883, 0701−463 996.
Avhandlingen och en videodokumentation av avhandlingens slutkommentar kan kan laddas ned här: http://hdl.handle.net/2077/46894 
För mer information om avhandlingen, kontakta: Mårten Medbo, doktorand konsthantverk, marten.medbo@hdk.gu.se
För mer information om HDK samt pressdeltagande under disputation, kontakta: Helena Bäckhed, kommunikatör, helena.backhed@hdk.gu.se, 031-786 48 83, 0766-184 883 

Mårten om bilderna
Samtliga verk på bilderna (Homo Capax, Enlightenment och Thinking through craft) ingår som del i avhandlingen. Där avhandlingens textdel kan ses som en reflektion av min lerbaserade erfarenhet kan de lerbaserade verken sägas vara en reflektion över min textbaserade akademiska erfarenhet. För att fullt ut förstå detta samband måste både avhandlingens textdel och lerdel tolkas i förhållande till varandra. 

Av de verk som ingår i lerbaserade slutkommentaren visar sig reflektionen över den akademiska erfarenheten tydligt i verken Enlightenent och Thinking through clay där titlarna också pekar ut en sådan riktning. Textdelens undersökning ledde in på filosofiska frågor kring kunskapssyn och kunskapssynens inverkan på verklighetsuppfattning och världsbild, vilket avspeglas i dessa verk. Homo Capax knyter sig lite annorlunda till texten då den mer explicit tar upp ett perspektiv som presenteras i textdelen. Återigen står frågor om kunskapens mening och värde i centrum men här på ett mer påtagligt och direkt sätt. Frågor om produktion och konsumtion av både varor, mening och kunskap står här i centrum.

Fotografer:
Peter Hoelstad har tagit fotot ”Porträtt”
Johan F. Karlsson har tagit fotot ”Enlightenment”
Övriga foton är tagna av Mårten Medbo. 

Helena Bäckhed
Kommunikatör, Högskolan för design och konsthantverk vid Göteborgs universitet
e-post: helena.backhed@hdk.gu.se
telefon: 031-786 48 83, 0766-184 883 

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (Göteborgs universitet). Följ oss på Instagram.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar: