Klimatförändring påverkar musslors och människors hälsa

Det finns växande bevis för att klimatförändringar kan öka förekomsten av giftiga alger och skadliga bakterier. Dessa kan sedan ansamlas i musslor och påverka deras hälsa. De nya forskningsrönen presenteras i en ny vetenskaplig studie i tidskriften Nature Scientific Reports.

I en vetenskaplig studie av havsvatten i slutna ekosystem (mesokosmer) testade forskarna hur klimatförändringar påverkar musslors hälsa när förekomsten av giftiga alger och skadliga marina mikroorganismer ökar i havet. Studien genomfördes i Sydindien av forskare vid Göteborgs universitet tillsammans med indiska forskare.

Du är vad du äter

Musslor är en viktig proteinkälla i fattiga kustnära samhällen i södra Indien, men också en snabbt växande konsumtionsvara för medelinkomsttagare som varit utomlands och blivit exponerade för det europeiska köket.

− Det var oväntat att musslornas hälsa inte nämnvärt påverkas direkt av de fysiska klimatförändringarna. Men ökad temperatur och regnmängd kommer att medföra en skiktad vattenmassa. Det gynnar giftiga alger och bakterier på bekostnad av andra snälla mikroplankton–musslors mat. Alltså får vi en indirekt verkan av klimatförändringar på musslornas hälsa, säger Anna Godhe, professor vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet.

Hittills vet man ganska lite om hur förändrad temperatur och salthalt kan påverka livet i havet och hur en ökning av giftiga alger och bakterier kan skada andra marina arter.

Olika klimatpåverkan testades

I studien testades olika typer av klimatpåverkan på musslor i havsvatten.

Forskarna gjorde försök i havsvatten med musslan Perna viridis och simulerade olika scenario för klimatförändringar (med varierande temperatur och salthalt). Därefter tillfördes skadliga bakterier och/eller toxinproducerande dinoflagellater. De senare är tillsammans med kiselalgerna havens viktigaste primärproducenter och många arter bildar gifter och orsakar algblomning.

− Vi hittade betydande samspel mellan klimatförändringarna, de giftiga algerna och musslorna. Exempelvis så blev musslorna betydligt giftigare när vi utsatte dem för både högre temperatur och lägre salthalt, säger Lucy Turner.

Oväntade resultat

Men överraskande nog eliminerades effekterna nästan helt när musslorna utsattes för både giftiga alger och skadliga bakterier samtidigt.

− Detta var verkligen oväntat och något som vi kommer att titta vidare på. Man har inom akvakultur mycket problem med den skadliga bakterien som vi använde i detta experiment, en art av släktet Vibrio. Musslornas hälsa påverkades negativt när vi matade dem med Vibrio och snälla alger, men när vi gav musslorna Vibrio och giftiga alger så försvann många av dessa effekter.

Denna studie är den första i sitt slag att undersöka effekterna av klimatförändringarna om att fastställa den ekologiska belastningen på musslor.

Resultaten kan få betydande konsekvenser för fisk och skaldjurs säkerhet, inte bara i tropiska vatten utan även i svenska vatten där utbrott av giftiga musslor orsakat av bakterier och giftiga alger också är vanliga.

Länk till artikel: www.nature.com/articles/srep32413

Kontaktuppgifter:

Anna Godhe, professor vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, anna.godhe@marine.gu.se, 031-786 2709

Foto:

Forskaren Lucy Turner på labbet i Mangalore i Indien mäter hur snabbt musslorna äter.

Mesocosm set-up.

Porträttbilder av Lucy Turner samt Anna Godhe.

Carina Eliasson
Pressinformatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 98 73
e-post: carina.eliasson@science.gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar: