Klimatmodellerna för Arktis är för försiktiga

Modellerna som används av bland annat FN:s klimatpanel IPCC för att beräkna klimatförändringarna räknar fel på Arktis framtid. Forskare vid bland annat Göteborgs universitet menar att uppvärmningen kommer att gå mycket fortare än beräknat.

Arktis havsis och bistert klimat gör att antalet observationer i denna del av världen är relativt få. Det innebär att klimatmodellerna som används för att förutspå framtiden i Arktis inte har kunnat kalibreras mot verkligheten i lika stor utsträckning som på andra ställen på jordklotet.

Forskare från bland annat Göteborgs universitet jämför i två vetenskapliga studier klimatmodellernas data och antaganden med observationer som har gjorts. Slutsatsen är att uppvärmningen av Arktis kommer gå mycket fortare än vad klimatmodellerna visar.

Klimatmodellerna underskattar konsekvenserna

– Klimatmodellerna underskattar konsekvenserna av klimatförändringarna. Det relativt varma vattnet i polartrakterna är ännu varmare och närmare havsisen i verkligheten. Vi tror därför att polarisen kommer att smälta undan snabbare än beräknat, säger Céline Heuzé, forskare i klimatvetenskap vid Göteborgs universitet och huvudförfattare till den ena studien.

Varmt vatten strömmar upp i polarhavet via Framsundet mellan Grönland och Svalbard. Men mängden vatten och temperaturen på vattenströmmen är för lågt angivna i klimatmodellerna, vilket är ett exempel på varför klimatmodellernas beräkningar inte stämmer. Även skiktningen av vattnet i polarhavet är felaktig. Forskarna visar att det finns ingen konsensus bland modellerna om vad som kommer hända i Arktiska Ishavet under den globala uppvärmningen.

Datainhämtning i Arktis måste prioriteras

– Detta är allvarligt. Om världens regeringar och organisationer ska kunna lita på klimatmodellerna måste de revideras. Därför behöver forskningen och datainhämtningen i Arktis prioriteras. I dagsläget kan vi inte ge en bra prognos på hur fort isarna smälter i Arktis, säger Céline Heuzé.

Arktis är ett viktigt område för att kunna beräkna hur kraftig den globala uppvärmningen kommer att bli framöver. Havsisen bidrar med en albedoeffekt där den vita ytan reflekterar bort solljuset. Om isen försvinner ökar solinstrålningen till jorden.

– Vi behöver en särskild anpassad klimatmodell för Arktis. Generellt går det inte att använda samma modell för hela jordklotet, förutsättningarna är så olika. Det tar för lång tid att efterjustera klimatmodellernas utfall, det är bättre att skapa en särskild modell för Arktis som beaktar processerna i havet och det omgivande landområdena korrekt, säger Céline Heuzé.

Vetenskapliga artiklar i Journal of Climate: The deep Arctic ocean and Fram strait in CMIP6 models och Divergence in climate model projections of Arctic Atlantification

Kontakt: Céline Heuzé, universitetslektor på Institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet, e-post: celine.heuze@gu.se

Olof Lönnehed
Pressansvarig kommunikatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 69 70
e-post: olof.lonnehed@science.gu.se

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 800 studenter och 6 700 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.  Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.

Taggar: